Taxell tar undantagsvis emot i kabinettet i arbetsgivarborgens operativa våning. Normalt sitter han två våningar upp. Han insisterar på att sitta i soffgruppen där många inflytelserika män (företrädesvis) i samhällstoppen suttit genom åren — inte minst fackliga ledare.

– Finland är ett land där avståndet mellan människorna är kort. Fast det finns olika uppfattningar kan man alltid tala med varandra.

Finlands Näringsliv har i Christoffer Taxell fått en jovialisk styrelseordförande, välskickad att ge organisationens hårda budskap en mjuk framtoning. Han har den borne politikerns förmåga att i svaret forma om frågan så den passar det budskap han vill ha fram.

Flexibla avtal nödvändighet

Taxell sällar sig till dem som erkänner inkomstpolitikens förtjänster.

– Jag hör till dem som tror att en viktig del av den positiva ekonomiska utvecklingen de senaste 20–30 åren beror på att vi haft ett välfungerande samarbete mellan arbetsmarknadens parter.

Men han undviker förbindelser för framtiden.

– Det som har varit bra i en sluten ekonomi, är inte nödvändigtvis bra till alla delar i ett läge där vi har totalt öppen konkurrens. Risken är att vi har ett för stelbent system, som inte har tillräcklig flexibilitet.

Förhoppningen står till överenskommelsen i höstens inkomstavtal om att parterna skall utveckla avtalen både på branschnivå och lokalt. Större flexibilitet är en nödvändighet och Taxell hoppas att alla skall visa god vilja och använda sin kreativitet till att utveckla avtalssystemet. Han sticker inte under stol med att steg i riktning mot mer branschvisa och företagsvisa avtal också kan innebära ökade löneskillnader.

– Det finns stora skillnader i produktiviteten och löneutvecklingen kan inte vara totalt frikopplad från detta. För har du högre kostnader än konkurrenten klarar du dig inte. Så enkelt är det — fastän det inte är trevligt.

När han kommer in på temat vilda strejker skärps tonläget.

– Det bekymrar oss djupt att strejk kan utbryta under pågående avtalsperiod. Det är mot de grundläggande strukturerna. Alla som vill försvara dessa borde aktivt motarbeta vilda strejker.

Att en skärpning av åtgärderna mot vilda strejker skulle ha något med strejkrätten att göra tillbakavisar Taxell bestämt.

– Det har ju inget med saken att göra.

Ändå arbetsgivare som bryter mot ingångna avtal?

– De får ta konsekvenserna, så fungerar systemet.

Den globala ekonomin är här

Konkurrenskraft är ett ofta återkommande ord i Taxells vokabulär. Det är bara genom att slå vakt om vår konkurrenskraft vi kan klara oss i den globala ekonomin. Med den sysselsättningsgrad vi har idag, under 67 procent, är vi som nation inte tillräckligt konkurrenskraftiga. Den låga sysselsättningsgraden i kombination med en ofördelaktig åldersstruktur gör att den ekonomiska ekvationen inte går ut, vi klarar inte av att upprätthålla välfärden om vi inte lyckas höja sysselsättningsgraden kännbart. Det är den stora utmaningen. I Sverige är sysselsättningsgraden 75 och målet är satt till 80 procent.

Hur skall sysselsättningen kunna öka när också vinstgivande företag säger upp personal på löpande band?

Avkastning är inte nog, avkastningen måste vara konkurrenskraftig, i ägarnas ögon, påpekar Taxell.

– Det som oroar mig är den bristande insikten i att vi redan lever i en helt global ekonomi där vi inte konkurrerar enbart om kunder utan också om kapital och arbetskraft. Då måste vi se till att varje företag är konkurrenskraftigt inom sitt område.

– Det finns en uppfattning att den globala konkurrensen gäller bara exportföretag och företag som verkar utomlands. Men den gäller alla — börjande från bybutiken i Sibbo.

– Så är det ju bra att komma ihåg att industrin också anställer folk, och att de företag som expanderar utomlands också sysselsätter folk här hemma.

Tesen att arbetslivet i Finland blivit så hårt att folk inte orkar i jobbet är Taxell inte beredd att svälja helt otuggad.

– Jag påstår att om man tar ett perspektiv 40–50 år tillbaka i tiden så jobbade folk mycket mera då.

Men han medger att frågan har en koppling till sysselsättningsgraden.

– Absolut. En orsak till vår låga sysselsättningsgrad är att folk går sent ut i arbetslivet och lämnar arbetslivet rätt tidigt.

Det finns individuella och arbetsplatsrelaterade orsaker till detta, och de borde få större uppmärksamhet. En ingående undersökning av orsakssambanden kunde vara motiverad.

Här slår Taxell ett slag för, som han säger, "respekten för senioritet"; vikten av att utnyttja det kunnande som finns

– Yrkesskickligheten och -stoltheten är en viktig drivkraft i arbetslivet. Gå till nästan vilken fabrik som helst så påträffar du människor som är mycket välmotiverade och kan sin sak.

Utan utbildning inget jobb

Med en bakgrund som undervisningsminister och idag kansler för Åbo Akademi kommer Taxell lätt in på utbildningsfrågorna. Det är på det området vägen till bättre sysselsättning skall sökas.

– Att inte ha utbildning är en viktig grund för arbetslöshet.

Två saker är viktiga:

– Att inspirera unga att vidareutbilda sig efter grundskolan. Nu avbryter allt för många utbildningen både i grundskolan och yrkesskolan.

– Att medge att den som inte har utbildning inte heller får jobb. I Finland finns inte efterfrågan på service som ges av folk som saknar utbildning. Kostnaderna blir så höga eftersom skattenivån är så hög.

Detta är en fråga man inte vill diskutera i vårt samhälle, menar Taxell och frågar retoriskt om det är bättre att folk är arbetslösa och har dålig inkomst än att de har arbete och dålig inkomst, men möjlighet att ta steget vidare.

Den allmänna utbildningsnivån måste höjas, påpekar han, men samtidigt skall vi akta oss för att göra utbildningen allt för statusorienterad.

– Jag har kallats radikal när jag sagt att vi måste sänka tröskeln mellan allmän utbildning och yrkesutbildning. Men det är i den riktningen vi skall gå. Attraktionskraften bör höjas i all utbildning, det är inte finare att bli student än att gå i yrkesskola.

En arbetslös som gått kurs efter kurs utan att få jobb förlorar kanske tilltron till utbildningen?

– Det kan jag förstå. Men då har den utbildningen kanske haft nån annan funktion. Det jag försöker säga är att det inte finns något enkelt sätt att komma in i arbetslivet.

Taxell medger att det också kan finnas barriärer i företagens rekrytering. De som utbildade sig under krisens värsta år kunde bli utan jobb även om de var bra på sitt område.

– Har den som anställer att välja mellan två som är utbildade och den ena har varit utan jobb en tid kan det hända att han har i bakhuvudet att det kanske är något som inte stämmer.

– Men det är ju inte rättvist! Jag tror att både de som söker jobb och de som anställer borde ha en flexiblare inställning.

Solidaritet — vacker tanke

Att det skall gå att leva på sin lön, det säger sig Taxell själv ha deklarerat i ett politiskt program i tiden. Idag är han mer svävande på målet.

– Det skall vara det grundläggande målet, men det kan finnas perioder och fall då det behövs kompletterande insatser.

– Jag förstår nog alla som talar för den solidariska lönepolitiken — men den ger inte fler jobb.

Det är ett gemensamt intresse att öka insikten om den ekonomiska verklighet vi lever i, poängterar han.

– Jag tror att synen inte är så väldigt olika, men ibland märker man att optimismen är större än verkligheten ger grund för. Vi lever i en tuff värld.

Det är Finlands Näringslivs uppgift att hjälpa företagen att klara sig bra här hemma och i världen.

– Framgångsrika företag — både hemma och utomlands — är en förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välfärd, förkunnar näringslivets styrelseordförande Christoffer Taxell.