. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (2440 bytes)

USA:
Miljonaffär att skapa söndring i facket

runu.gif (924 bytes)  Vaktens dagslön fem bilars parkeringsavgift

pune.gif (67 bytes)  Bara 15 procent av de amerikanska löntagarna är fackligt organiserade. Inom den privata sektorn är organisationsgraden 7,9 och i den offentliga 34 procent.

– Våra medlemmar blir färre hela tiden, säger Andy Levin på centralorganisationen AFL-CIO.

Levin leder projektet Voice at Work, som vakar över arbetsgivarnas agerande på arbetsplatserna. Han säger att en orsak är att tjänstesektorn ökar så snabbt, branschen är mycket splittrad.

– En annan orsak är det fenomen som vi kallar union busting. Det handlar om att splittra förbunden, dvs. i själva verket en medveten verksamhet för att hindra arbetare från att organisera sig, berättar Levin.

– Det är en affärsverksamhet i miljonklassen, var verkliga omfattning är omöjlig att uppskatta, för den sköts alltid av privata firmor, i allmänhet jurister eller konsulter, och ingen övervakar verksamheten.

Det går vanligtvis till så här: Arbetarna på en arbetsplats bestämmer sig för att ansluta sig till en facklig organisation. Arbetsgivaren, som motsätter sig att hans anställda hör till facket, anlitar en splittrare. Sådana finns det gott om, för åtminstone 7 000 amerikanska företag med anställda jurister och konsulter är specialiserade på att förhindra facklig anslutning. De mest framgångsrika kan förtjäna upp till 1 500 dollar (ca 1 200 euro) per dag på sitt arbete.

Juristen eller konsulten inleder en välplanerad splittrings-, påtrycknings- och skrämselkampanj i syfte att bryta ner arbetarnas vilja att organisera sig.

På de amerikanska arbetsplatserna måste två tredjedelar av de anställda stå bakom beslutet att organisera sig fackligt, och splittrarnas mål är att se till att denna majoritet inte uppstår vid en omröstning.

Arbetarna får delta i olika möten, där talarna lyfter fram de dåliga sidorna med att organisera sig fackligt. Det är inte heller sällsynt att de arbetstagare som driver på en facklig organisering får sparken. Ofta räcker det som skrämseltaktik att avskeda två eller tre huvudaktivister.

– Klart att det är olagligt, med det är sällan de här fallen leder till rättsåtgärder, säger Levin.

– Dessutom är ersättningen för en olaglig uppsägning i genomsnitt bara 2 000 dollar (1 600 euro) så det handlar om småsummor som arbetsgivarna gärna betalar.

Uppsägning på grund av ras, ålder eller kön tolkas som diskriminering och leder till betydligt större skadeersättningar.

Det sätt på vilket valet förrättas, när en arbetsplats ska besluta om facklig organisering, är mycket långt ifrån demokratiskt. Själva arbetsgivaren är motkandidat, alltså förbundets motpart, och det står honom alltså fritt att ägna sig åt valarbete på arbetstid. Den rätten saknar arbetstagarna, påpekar Levin.

En populär påtryckningstaktik är att berätta för arbetstagarna att facklig organisering kommer att leda till att arbetsplatsen måste stängas, berättar Levin.

PÄIVI SINISALO
WASHINGTON

 

Vill du gå med i facket hotar förpassning ur landetlt-ylos.jpg (843 bytes)

Vaktens dagslön fem bilars parkeringsavgift

pune.gif (67 bytes)  Parkeringshusen i den amerikanska huvudstaden Washington är lönsam affärsverksamhet, för det råder en svår brist på parkeringsplatser i de livliga kontorskvarteren i centrum.

De som jobbar i parkeringshusen får dock inte njuta av den blomstrande businessens frukter, för deras lönenivå är ytterst låg.

– Genomsnittslönen är 7,50 dollar i timmen (cirka 6 euro), berättar Roxy Herbekian på den amerikanska fackcentralen AFL-CIO. Han är biträdande chef för programmet Unite Here i distriktet Mid-Atlantic.

– Lokalavdelningen nr 27, som organiserar parkeringsvakter och serviceanställda, har fått mycket till stånd. För bara sju år sedan var inte branschen organiserad överhuvudtaget. Nu är redan 40 procent av parkeringshusens arbetare med i facket, säger han stolt. Branschen sysselsätter sammanlagt 2 500 personer i staden.

– Det har inte varit lätt, arbetsgivarna har gjort allt för att sätta käppar i hjulen. Merparten av parkeringshusens arbetare är invandrare, i huvudsak är de etiopier men också många är latinos.

– De som vill komma med i facket har blivit hotade. Man har t.ex. hotat att anmäla dem som illegala invandrare och fördriva dem ur landet, berättar Herbekian.

Det är heller inte ovanligt att man avskedar de aktiva, trots att det är olagligt. Arbetare som verkar för facklig organisering flyttas ofta till andra arbetsplatser och de bollas mellan olika dåligt betalda jobb, för att man ska få dem att ge upp kampen för organisering.

– För många människor är det en fråga om liv och död att höra till facket, för den sjukförsäkring som arbetsgivaren erbjuder dem som inte hör till facket är så dyr att de flesta inte har råd med det.

– Om månadslönen är kring 1 200 dollar före skatt, så är en sjukförsäkring på 150–200 dollar verkligt dyr. Därför är det mycket vanligt att de som jobbar som parkeringsvakter samlar på sig två eller till och med tre arbeten, berättar Herbekian.

Han berättar om ett typiskt fall:

Hailemariam Zirgua kom från Etiopien för sex år sedan. Han arbetade i två parkeringshus, ofta 16 timmar per dag, för att försörja sin familj på en timlön som var 7,22 US$.

Parkeringshusen är verkligt lönsam business. Dagsavgiften per bil kan stiga till etthundra dollar. Förbundet har räknat ut att fem parkerade bilar per dag i finansierar det som en arbetstagare kostar.

PS

Löntagaren 8.4.2005 nr 3/05

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)