På gemensamma arbetsplatser inom industrin togs ett
arbetssäkerhetskort i bruk i början av år 2003. Kortet kan sägas ha blivit en succé:
i dag har fler än 120 000 personer skaffat ett arbetssäkerhetskort.
– Arbetsolyckor stoppas inte med att kort, men det fungerar som ett första steg
för arbetstagarna, då de bygger upp kunskapen hur de kan skydda sig mot risker på
arbetsplatsen. Samtidigt lär de sig att de har rättigheter här, säger FFC:s
arbetsmiljösekreterare Raili Perimäki.
Kortet är i dag avsett för gemensamma arbetsplatser inom
industrin, inte för servicebranschen eller kommunsektorn. Också här börjar
arbetsplatserna bli gemensamma, i köpcenter och genom att kommunerna använder sig av
köptjänster.
– En breddning har diskuterats men vi bör först utvärdera erfarenheterna av
kortet. Behovet uppstod i den nordfinska storindustrin och kursmaterialet utgår från
industrins behov, påpekar Perimäki.
Med kortet ville industrin få bukt med överlappande utbildning, för att spara
kostnader. Likaså fanns en önskan att få ned indirekta kostnader för olyckor. Ett
tredje skäl var internationell påtryckning: utländska kunder ser också på hurudan
imago företagen här har, hur arbetstagarna mår.
– Kortet togs fram i samarbete mellan industriföretagen, arbetsmarknadsparterna,
försäkringsorganisationerna samt utbildningsorganisationer. Själv fungerade jag
närmast som en positiv handbroms — i stället för att snabbt sno ihop ett kort
ville FFC få en permanent modell, säger Perimäki.
Kortet bekostas av arbetsgivaren och är personligt
Arbetssäkerhetskortet bygger på frivillighet. Kortet minskar inga av arbetsgivarens
lagstadgade skyldigheter visavi arbetarskyddet. Enligt Perimäki är kortet en modell för
att nå en viss arbetarskyddsnivå för gemensamma arbetsplatser. Det är viktigt att
också personer i arbetsledningen skaffar sig utbildning och kort.
– De flesta storindustrier har börjat förutsätta att de som sysslar med
underentreprenader och underleveranser har arbetssäkerhetskort. Kortet får dock inte bli
ett hinder för någon att få ett jobb, utan arbetsgivaren ska se till att den som får
jobbet skaffar kort.
Arbetsgivaren står för kostnaderna för en dags utbildningen plus tent, för
dagtraktamenten och eventuella resor, plus de 9 euro som själva kortet kostas. Kortet är
personligt, arbetsgivaren kan inte kräva att få tillbaka det då arbetet är slutfört.
Giltighetstiden är fem år.
Utbildningen räcker en dag och utbildarna är ca 300. Uppgifter om kurser finns på
www.spek.fi/koulutus. SPEK står för Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland
och det är också här som korten registreras. Ett förkommet kort kan ersättas genom
hänvändelse till SPEK.
Kursmaterialet finns på finska, svenska och engelska. Som bäst tas material fram på
ryska och estniska.
Också arbetslösa kan skaffa kort
Den som är arbetslös kan skaffa sig ett arbetssäkerhetskort genom att delta i en
kurs på en TE-central. Också t.ex. Metalls fackavdelningar har bekostat kort, eller
ordnat kurser för arbetslösa medlemmar. Också arbetsgivare kan köpa kurser på flera
fackföreningsinstitutet.
Perimäki understryker att feedback redan nu visat att utbildningen, såväl av
utbildare som kursdeltagare, bör utvecklas.
– Jag hoppas att kortkommittén inte endast dammar av de gamla stordiorna då det
blir dags för en ny runda i samband med att korten förnyas, säger hon och berättar att
utomlands krävs ofta en veckas kurs för ett säkerhetskort.
– I Finland saknar vi kriterier för och kompetenskrav på
arbetarskyddsutbildning. Ingen instans övervakar systemet. Vad vi gör är att utveckla
kort på kort, som endast kortkommittén håller ett vakande öga över.
Mer information om arbetssäkerhetskortet ger arbetsmiljösekreterarna i
fackförbunden, Raili Perimäki på FFC samt t.ex. Olycksfallsförsäkringsanstalternas
förbund (OFF) www.tvl.fi och Arbetarskyddscentralen www.tyoturva.fi.
Handboken "Arbetarskydd på gemensamma arbetsplatser" beställas, tfn (09)
616 261.
