Vad innebär då beställaransvaret konkret för löntagarna, om det förverkligas?
– Löntagaren vet att han får sin lön enligt kollektivavtalet. Samtidigt vet han att också alla andra får det.
   Beställaren ser till att underentreprenörs- eller bemanningsföretaget uppfyller sina löneförpliktelser och betalar samhället skatt och socialskyddsavgifter.
– Det vi syftar till är att bevara hederligheten i arbetslivet. Det är viktigt att hålla fast vid överenskomna villkor och samhälleliga förpliktelser.

Vad anser FFC om beställaransvaret?
– Vid sidan om omställningsskyddet och försöken att förbättra förtroendemannens ställning var beställaransvaret vårt viktigaste krav inför de inkomstpolitiska förhandlingarna ifjol.
– I inpon slog vi fast vilka byggstenarna för beställaransvaret bör vara. Vi kom överens om att frågan bereds i arbetsgrupper som centralorganisationerna tillsätter och att en lag ska beredas. Arbetsgruppernas mandat går ut kring årsskiftet.
Beställaransvaret förverkligas inte i en handvändning eller via en lagändring, det kräver inbördes avtal och procedurregler. Också sanktioner måste införas om reglerna bryts.

Vem berörs av beställaransvaret?
– Beställaransvaret gäller fall där en som beställer eller låter utföra ett arbete tar in arbetskraft i företaget på underentreprenad eller via bemanningsföretag. Beställarföretaget är skyldigt att försäkra sig om underleverantörens, entreprenörens eller bemanningsbolagets hederlighet.

Vem gagnas mest av beställaransvaret?
– Alla vinner som agerar rätt. Hederliga företag får lika konkurrensvillkor. Arbetstagarna vinner för att de vet att deras villkor håller. De förlorar som spelar med falska kort och det är just dem vi vill komma åt.

Varför stretar arbetsgivarsidan emot?
– Arbetsgivarna har två stora problem. För det första har tredje part i arbetslivet aldrig tidigare behövt stå till svars för någon annans försummelser. Den här tanken känns som gift för arbetsgivarna.
– Det andra problemet gäller vårt krav på att fackförbunden ska ha rätt att väcka talan, dvs. facket ska självständigt kunna driva en utländsk arbetares sak i rätten.
   I princip är ju arbetsgivarsidan av samma åsikt som facket, att den grå ekonomin ska bekämpas. Våra metoder ser bara lite olika ut.

Finns här annat som är värt att veta?
– Förtroendemännens rätt till information måste öka, för att de bättre ska kunna hålla reda på vilka underleverantörer företaget anlitar, vilka som arbetar för dem och på vilka villkor de arbetar. På ganska många arbetsplatser vore det här ett stort steg mot det bättre.
   Även om den grå ekonomins andel är rätt liten i vårt land jämfört med många andra länder kan man slå fast att varenda euro som slinker förbi de officiella kanalerna är en euro för mycket.