Det är inte bara "friluftslivet" som attraherar utan också friheten i arbetet. Man har ett uppdrag man sköter utan förman flåsande i nacken.

En vacker höstdag som denna är det lätt att förstå männen. Men jobbet skall skötas också då vinterstormarna viner kring stolproten. Romantiken är långt borta när man ger sig ut en stormig natt längs linjerna för att söka orsaken till ett elavbrott, medan folket i stugorna otåligt väntar att strömmen skall komma tillbaka tills favoritprogrammet börjar i teven och innan frysen hinner smälta.

– Märkligt nog har folk på glesbygden, där elberoendet egentligen är större, mer förståelse för att det kan ta tid att åtgärda problemen än stadsborna. På landet händer det ofta att man redan hittat trädet som fallit över linjen när vi kommer fram. Ibland kommer man med och hjälper till att få bort det. Den största förståelsen möter vi i avlägsna skärgårdsbyar, har Christer Pettersson märkt.

Grälor får man nog vara beredd att ta emot om det kärvar till sig ordentligt och tar tid innan felet är avhjälpt.

– Det får man ta med en dos humor. Det hjälper inte att ta stress för att folk blir nervösa ibland.

I linjemontörens arbete finns ingen köldgräns eller andra spärrar. Jobbet måste utföras oberoende av yttre omständigheter. Detta gäller särskilt när mannarna har jour, vilket sker ungefär var tredje vecka. När fellarmet går är det obönhörligt att ge sig ut och leta.

– Värst är att nattetid hitta fram till fel som beror på att kablar skavt mot t.ex. trädstammar och det blivit kortslutning. Då är också risken för stötar störst.

Höjdskräck skall en linjemontör inte ha. Med stolpskornas hjälp klättrar Marcus Åberg upp till toppen av stolpen på några ögonblick. Elskåpet till den nydragna linjen till några egnahemstomter skall kopplas in. Christer Pettersson assisterar från marknivå. Männen har utvecklat förmågan att kasta verktyg åt varandra. En hammare flyger upp med stor precision rakt i näven åt Åberg.

Kopplingsarbetet sker med strömmen påkopplad. Med specialverktyg och kopplingssatser kan det ske utan större risk. Men helt riskfri är en stolpoperation inte. Marcus Åberg berättar hur en gång stagvajern till en niometers stolpe, där han och en arbetskamrat höll på med ett reparationsarbete, plötsligt brast så att stolpen störtade mot marken. Till all tur stannade den mot en tall innan den slog i berget.

– Vi kom undan med blotta förskräckelsen. Men obehagligt var det.

Så visst finns det avigsidor i jobbet. Att dra ut kablar och klättra i stolpar är fysiskt tungt och slitsamt i längden. Nacke, axlar och knän får ta emot en hel del stryk. Men Pettersson och Åberg lyfter ändå gärna fram det positiva i jobbet. De blir rent lyriska när de beskriver sina naturupplevelser.

– Få har förmånen att se så vackra soluppgångar som vi! Att på snöskoter bege sig ut till yttre skärgården längs nylagda isar en tidig vintermorgon med kallt och klart väder — det är något det.

Då, när den stigande solen kastar färgkaskader över strandklippornas gnistrande isformationer, vet linjemontörerna att de definitivt valt rätt yrke.

HANS JERN