Enligt en färsk rapport från försäkringsbolaget Etera, som har hand om arbetsförsäkringsskyddet i KAPL-branscherna, är arbetarnas allra största gissel kyla, hetta, drag, fukt/blöta och damm. Undersökningen 3T har fokuserat på arbetstagarnas hälsa, arbetsförhållanden och arbetsförmåga sedan 1998.

Fysikalisk-kemikalisk belastning drabbar främst byggnadsarbetare och stuvare. Lantbruksarbetare kommer här lättare undan.

Det är framför allt dammet på byggena som påverkar arbetsförhållandena och två av tre byggnadsarbetare lider av det. Ungefär varannan lider mest av temperaturväxlingar och drag. Fler än var tredje upplever fukt och blöta som svåra.

De fysikalisk-kemikaliska olägenheterna upplevs som värre än t.ex. buller och smuts på byggena.

I hamnarna är det framför allt kyla och hetta som anstränger men som nästan lika illa upplevs drag och fukt.

I skogsarbete är temperaturskillnaderna det mest ansträngande, därpå följer fukt, buller och drag i nämnd ordning.

Också de arbetsgivare som sysselsätter folk i KAPL-branscherna delar uppfattningen om vilka de värsta olägenheterna är i respektive bransch. De torde dock ha en annan uppfattning än arbetarna själva om hur pass allmänna skadorna är.

Utomhusjobbet noteras inte i pensionsbarometrarna

I slutet av förra året publicerade Etera en undersökning om vilka faktorer som utlöser invaliditet i KAPL-branscherna. Undersökningen visade framför allt att invalidpension är dubbelt så vanlig i byggnads-, hamn-, skogs- och jordbruksbranscher som i APL-branscherna.

Också nedsatt arbetsförmåga är vanligare i KAPL-arbeten, liksom långvarig sjukskrivning förekommer oftare bland KAPL-arbetarna än andra.

Arbets- och levnadsförhållandenas samband med sjukpension förtecknas i ett tjugotal punkter i undersökningen.

Vid enskild granskning leder inte fysikalisk-kemikalisk belastning i arbetsmiljön till sjukpension i nämnvärd utsträckning, men ju fler det finns av dessa olägenheter, alltså också väderleksfaktorer, desto större är sannolikheten för sjukpension.

Om arbetsförhållandena bjuder på många fysikalisk-kemikaliska olägenheter stiger risken för arbetsoförmåga 1,7 gånger jämfört med en mindre utsatt miljö.

Den fysikalisk-kemikaliska belastningen som riskfaktor är emellertid liten jämfört med den risk som bl.a. stress, lång sjukfrånvaro, egna tvivel på hälsa och arbetsförmåga, en skör fysisk kondition och omåttliga dryckesvanor innebär för arbetsförmågan.