. vane.jpg (302 bytes)

spraklada.jpg (2968 bytes)

Nancy Lökfors

Nancy Lökfors

Rakt på sak

pune.gif (67 bytes)  Det anses vara en god egenskap att vara rak på sak. I synnerhet finländare brukar omtalas som personer som uttrycker sig rakt på sak.

Ibland blir resultatet inte så bra. Och då menar jag inte att man kanske säger vad man tänker innan man tänker på vad man säger. Med andra ord att man gör bort sig för att man är lite för snabb med att säga rent ut vad man tycker.

Jag avser i stället dem som sysslar med att tänka på finska när de uttrycker sig på svenska. Här talar jag om finlandssvenskar. För hur ska man annars tolka att det blir allt vanligare att också vana talare direktöversätter medan de talar. Säger "jag satte mig rakt i tandläkarstolen". Det personen avsåg var att han direkt kunde sätta sig i tandläkarstolen. Om man sitter rakt i stolen sitter man väl rak i ryggen? Jag brukar sätta mig i tandläkarstolen och sedan trycker tandläkaren på en pedal och efter en stund ligger jag i stolen.

På svenska går man rakt fram, men kör direkt från Borgå till Helsingfors (utan någon avstickare på vägen). Jag förstår att det kan vara svårt för en finskspråkig att veta när ordet suora ska översättas med rakt och när med direkt, men språkbruket svajar mer och mer bland finlandssvenskar också.

Här om dagen hörde jag en svenskspråkig person i en intervju tala om "smittar inte från människa till annan" och inte bara en utan flera gånger. Så säger man på finska, på svenska säger man "smittar inte från EN människa till EN annan" eller "smittar inte från mänska till mänska".

Työsuhde är ett annat ord som oftast direktöversätts, vilket var fallet i den gamla lagen om arbetsavtal. I den nya arbetsavtalslagen (också namnet ändrades) används den allmänsvenska termen anställning och anställningsförhållande. Arbetsförhållanden avser den arbetsmiljö vi arbetar i, inte formen på anställningen.

Ibland är ett språk uttrycksfullare än ett annat. Det beror på vad man talar om. Det finns garanterat en massa språk här i världen som inte har ett enda ord för snö.

Annat är det med samiskan och inuiternas språk — de har massor med uttryck för snö. Olika ord för nysnö, pudersnö, olika grader av skare, blötsnö, torrsnö och så vidare.

Det måste vara svårt för en person som ska översätta svenskans snö eller finskans lumi till samiska, om det inte av sammanhanget framgår vilken form av snö det är fråga om.

Det här råkar den som översätter texter om vårt socialskydd också ut för. Få andra länder har lika utvecklade — eller invecklade — skyddssystem. Arbetarskyddet är ett annat område där finskan och svenskan har betydligt fler termen är till exempel engelskan.

Ibland blir det lättare på finska. Det går bra att skriva om tasa-arvo och inte precisera om det gäller mellan mänskor i allmänhet eller mellan könen i synnerhet. Eller låta läsaren och lyssnaren tolka det enligt eget förgottfinnande. På svenska har vi två ord för det, nämligen jämlikhet mellan människor eller jämställdhet mellan könen. Att tala om jämställdhet mellan män och kvinnor blir alltså tautologi, eller som det populärt heter "tårta på tårta". Det sistnämnda är för övrigt ett uttryck som många finskspråkiga har tagit till sig.

Bokrean pågår så passa på att köpa böcker billigt och läsa dem och ge dem i present!

Löntagaren 25.1.2007 nr 1/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 1/2007

Till första sidan LÖN 1/07

runu.gif (924 bytes) Ledaren
runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes)
Tema
    Sveriges arbetsliv
runu.gif (924 bytes) Aktuellt
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland
runu.gif (924 bytes) Arbetsmiljö
runu.gif (924 bytes) Språklåda

Rakt på sak

runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr 

 

 

www.sak.fi/på svenska