"Nu måste ni göra något" säger arbetarna vid glasbruket i Orrefors till Peter Danielsson, ordförande för IF Metalls avdelning Kalmarsund och medlem i förbundsstyrelsen. Stödet för politiska strejker växer dag för dag.

Men faktum är att rätt många LO-medlemmar, också fackligt förtroendevalda, gav sin röst åt Alliansen, dvs. de fyra borgerliga partier som nu bildat regering i Sverige.

– Vi varnade nog för vad som skulle komma, men man trodde oss inte. Nu är det för sent. Men vi kommer igen, säger han bestämt, nästa valrörelse startar redan om två år.

Efter valet — slutförhandlat!

Per för oss till Faurecias fabrik i Torsås. Där har man redan påtagligt fått känna på den politik som nu gäller på svensk arbetsmarknad. Bara tre dagar efter valet meddelade ledningen för den franskägda fabriken, som tillverkar grenrör till avgasrör på bilar, att nu är det slutförhandlat och nu blir det som vi bestämt. Punkt och slut!

Klubbordförande Lennart Rudolfsson berättar att man före det förhandlat hela hösten om personalminskningar. Företaget ämnar flytta en del av produktionen till sin enhet i Polen. Personalstyrkan skall dras ner från 380 till 250 kollektivanställda. Men anlitandet av inhyrd personal skall fortsätta. Och de turordningsregler som gäller i Sverige — de sist anställda går först — kringgås enligt fackets uppfattning.

Uppsägningar sker stegvis. En som drabbas redan i första skedet är Dennis Lager. Ena veckan fick han guldklocka för 20 år i företagets tjänst, andra veckan foten. Han har jobbat som regionalt skyddsombud och med utbildningsfrågor. Det är den indirekta orsaken till att han får gå. Eftersom han inte deltagit i produktionen de senaste åren, på grund av sina förtroendeuppdrag, hävdar arbetsgivaren att hans yrkeskompetens är förlegad och att detta ger dem rätt att i hans fall frångå turordningen.

Vad han skall göra nu vet han inte.

– Hur skall jag göra om jag söker nytt jobb? Vågar jag nämna mina uppdrag inom arbetarskyddet och det fackliga på meritlistan? Och vad säger jag åt kursdeltagare som frågar om det kan bli problem om man engagerar sig fackligt? Jag måste ju vara ärlig, men nog känns det jävligt, suckar han uppgivet.

Detta är alltså Sverige i början av Alliansens år 2007.

För facket är situationen helt oacceptabel. – Vi har förhandlat lokalt. Förhandlingarna strandade på arbetsgivarens ovilja, konstaterar Rudolfsson.

Det har förts centrala förhandlingar. Samma resultat. Nu är arbetsdomstolen nästa.

– Arbetsgivaren gör som han vill. Det enda vi kan göra är att kräva skadestånd.

Något om stämningen berättar också det att vi pratar med de fackliga företrädarna i fikarummet. Pressen äger tillträde till själva fabriken endast med en arbetsgivarrepresentant som överrock. Det betackar vi oss för.

Så gick det inte till i Sverige — förr.

Försämringarna slår hårt

Men tillbaka till Orrefors. Där är det full fräs igen efter att bruket på nytt fått en svensk ägare som tror och satsar långsiktigt i företaget. Det sker efter svåra omställningar där samarbetsförmågan satts på prov och trygghetssystemen kommit till pass.

– Men nu börjar vi lyfta, vi är på rätt väg, säger Peter Danielsson och Anna Gustafsson i fackklubbens ledning. I somras kunde de hålla semester utan att ha uppsägningsförhandlingar hängande över sig.

Dialogen fungerar i företaget och facket respekteras. Så långt är allt bra. Men det som händer utanför företaget oroar och upprör.

– Försämringen av a-kassan är ett hårt slag mot de arbetslösa och facket.

De skattesänkningar man aviserat som kompensation för dyrare a-kassa avvisar de som rena bluffen. För i stället kommer en massa andra avgifter, bl.a. på bilförsäkringen, att höjas.

IF Metall har valt att synliggöra höjningen av avgiften till a-kassan så att medlemmarna tydligt skall se att det handlar om en "Reinfeldtskatt" som man kallar den med hänvisning till statsministern.

– Det är väldigt viktigt att vi lyckas informera om att detta inte har något med facket att göra. Det är regeringen som höjt avgiften, betonar de.

Anna tillägger att hon inte tror att risken för att medlemmarna skall lämna facket är så stor som man befarat.

– Men det är upp till oss själva. Vi måste våga ta upp diskussionen och informera om hur det hela hänger ihop.

Att trycket inför nästa avtalsrörelsen stiger, anser Peter vara helt klart.

– Folk vill nu se att det sker något positivt ur löntagarnas synpunkt. Då kommer lönefrågan att stå i fokus.

Samtidigt anser man inom facket att en av avsikterna med att sänka ersättningen från a-kassan är att pressa ner i synnerhet de lägsta lönerna. Genom att sänka ersättningarna vill regeringen tvinga arbetslösa att ta emot lägre betalda jobb.

– Det är ren och skär klasspolitik regeringen bedriver, framhåller Per Sigvardsson.

De fackliga företrädarna i Faurecia anser att facket skall svara på den utmaningen genom att i lönerörelsen satsa på de lägsta lönerna.

Så visst är det upplagt för kamp i folkhemmet.

HANS JERN