– Den är oacceptabel. Vi får en sämre försäkring, som kostar mer och som det är svårare att komma in i, säger hon.

Hon pekar på att sänkningen av den högsta dagpenningen medför att mindre än hälften av LO:s medlemmar kommer att få 80 procent av lönen i arbetslöshetsersättning. Innebörden av att ersättningsnivåerna — procenttalen — minskas är att låginkomsttagare får en a-kassa i nivå med socialbidragen. Avgiftshöjningen höjer självklart kostnaderna för den enskilde och Wanja Lundby-Wedin förklarar att löntagarna tidigare avstått lönehöjningar för att a-kassan i stor utsträckning ska finansieras genom arbetsgivaravgifterna. Finansiering som nu läggs på löntagarna.

– Försämringarna skapar otrygghet. Det gör att många kommer att låta bli att söka sig till nya arbeten eller att försöka utbilda sig.

Wanja Lundby-Wedin säger att de låga ersättningsnivåerna gör att arbetslösa kan drivas till att ta jobb med lön under kollektivavtalet bara för att klara sig.

Bland fackliga företrädare har det funnits en farhåga att många ska lämna facket, eftersom de kan tänkas tycka att de bara har råd med a-kassan. Det tror inte Wanja Lundby-Wedin. Den ökade otryggheten med den nya regeringen gör istället att många kommer att söka sig till facket.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har en helt annan bild av förändringarna. Han säger att det handlar om att återupprätta arbetslinjen. Det ska löna sig betydligt bättre att arbeta än att leva på bidrag. Det rör sig om ett helt paket, som dessutom innehåller jobbavdrag — skatteavdrag på runt 1 000 kronor i månaden för dem som arbetar — och sänkt arbetsgivaravgift så att det blir billigare att anställa. Jobbavdraget finansieras till en knapp tredjedel av de höjda a-kasseavgifterna.

– Jag håller inte alls med om att det kommer att skapas en låglönearbetsmarknad. Det har inte skett vid tidigare sänkningar. Dessutom värnar regeringen om kollektivavtalen, som är ett skydd mot låga löner, säger arbetsmarknadsministern.

Istället hänvisar han till studier som visar att sänkt ersättningsnivå leder till minskad arbetslöshet. Sven Otto Littorin säger även att den förra regeringens politik med höga ersättningar och höga skatter inte ledde till en ordentlig nedgång av arbetslösheten.

Den fackliga kritiken mot a-kasseförändringarna har varit stark, men det påverkar inte regeringen.

– Vi gick till val på den här politiken. Vi vann valet och genomför nu vår politik, säger Sven-Otto Littorin.

I mitten på december förra året genomförde facken i Sverige manifestationer runt om i landet mot försämringarna. I Stockholm deltog kring 10 000 personer och sammanlagt i landet var omkring 40 000 med i protesterna. I samband med manifestationen i Stockholm överlämnade LO:s ordförande en kvarts miljon namnunderskrifter mot a-kasseändringarna till arbetsmarknadsministern.

– Sven Otto Littorin var märkbart skakad. Det ska inte vara lätt att lägga fram förslag riktade mot facket, säger Wanja Lundby-Wedin.

LO:s näst störst förbund IF Metall hade i december en extra kongress för att hantera avgiftshöjningen. Kongressen beslutade att höjningen ska ligga som en särskild avgiftspost på 246 kronor i månaden vid sidan av de andra avgifterna för att det ska synas att pengarna går direkt till regeringen.

GÖRAN JACOBSSON

Så skalas a-kassan av

Den borgerliga regeringen i Sverige gör omfattande förändringar i a-kassan. Högst dagpenning under de första 100 dagarna sänks. Ersättningsnivån efter 200 dagar blir lägre. Medlemsavgiften höjs kraftigt. Rätten till skatteavdrag för a-kasseavgiften försvinner.

Konkret är de viktigaste förändringarna:

• Avgiften höjs. För LO:s medlemmar är det en ökning från ungefär 100 kronor i månaden till 300–400 kronor. Avgiftshöjningen blir större i a-kassor med hög arbetslöshet. Arbetslösa slipper dock betala den höjda avgiften. Sammantaget ger detta ett tillskott på cirka 10 miljarder kronor till statskassan.
• Högsta ersättningen sänks från 730 kronor till 680 kronor per dag under de första 100 dagarnas arbetslöshet.
• Nivån sänks från 80 procent till 70 procent av lönen efter 200 dagar.
• Nivån sänks från 80 procent till 65 procent efter 300 dagar. Den som har barn under 18 år får dock behålla 70 procents ersättning i 450 dagar.

Dessutom blir det svårare att kvalificera sig för rätt till a-kassa genom arbete. Möjligheten att genom studier få rätt till ersättning tas bort helt. Beräkningen av ersättningsnivån skärps så att även tid utan arbete ingår i underlaget. För många minskar dessutom antalet ersättningsdagar i praktiken, eftersom tid i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska räknas bort från a-kassedagarna. Så var det inte tidigare.