Lättnaderna i beskattningen gjorde att de som året innan förtjänade omkring 1 500 euro i månaden fick hela sin löneförhöjning, eller drygt femtio euro rent i handen. Om inte skatterna hade sänkts hade beskattaren knipit en fjärdedel av löneförhöjningen. En femtedel av den medelinkomsttagande finländarens nettoförhöjning på 75 euro bestod av sänkt skatt.

På grund av att brännvinsskatten sänktes gick inflationen ner till noll, vilket innebar att också förhöjningens köpkraft var lika mycket värd som tidigare.

Skatterna skärptes först

Under regeringen Vanhanens första budgetår, dvs. 2005, höll beskattningen på att skärpas, för man avsåg att höja löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift, liksom också arbetspensionsavgiften för dem som hade fyllt 53. Samtidigt visste man att skattöret skulle höjas i flera kommuner.

Men regeringen tillkännagav att den var redo att tillgripa skatteavgöranden till förmån för en förbättrad köpkraft, förutsatt att arbetsmarknadsparterna ingick en heltäckande inkomstuppgörelse. När så inkomstuppgörelsen ingicks i slutet av det året beslöt regeringen att lindra inkomstbeskattningen för totalt 1,7 miljarder euro under de kommande tre åren.

Bara 350 miljoner euro användes till skattelättnader under år 2005. Ett resultat av detta var att beskattningen de facto skärptes. Inkomstnivån steg fortfarande med nästan fyra procent men skatteprocenten för små- och medelinkomsttagare höjdes med en procentenhet. Den som året innan hade förtjänat i genomsnitt 1 570 euro i månaden fick femtio euro mer i lön, men den skärpta beskattningen knep cirka fem procent av löneförhöjningen, eller tre euro.

Skattelättnaderna känns nu

Ifjol dämpades inkomststegringen, men var ändå, enligt Statistikcentralens förtjänstnivåindex ,i storleksordningen drygt tre procent i början av hösten. Med den tillväxttakten blev det en löneförhöjning på knappt femtio euro, för dem med en månadsinkomst på 1 620 euro, men på grund av att skatterna lindrades ökade nettointäkterna aningen mer än så.

Regeringens skattesatsning för fjolåret var värd inalles 810 miljoner euro, av vilket staten fick tillbaka en del i form av höjd sjukförsäkringsavgift.

Ekonomiska experter förutspår för detta år att inkomstnivån stiger med cirka 2,5 procent. Med den takten får en löntagare som ifjol fick 1 670 euro i månaden igen drygt femtio euro till i månaden. Nettoförtjänsten stiger med i medeltal 45 euro, av vilket skattelättnaderna står för en tredjedel.

Av de cirka sextio euro netto som den medelinkomsttagande finländaren får mer per månad detta år svarar skattelättnaderna för cirka en fjärdedel.

Inflationen biter inte

Under fyra års tid har den som år 2003 förtjänade 1 500 euro brutto fått drygt 200 euro till i månaden. Han betalar ändå bara tio euro mer i skatt än år 2003, vilket innebär att han har fått nästan 200 euro till rent i handen varje månad under den här perioden. Hans skatteprocent har sänkts med 2,5 procentenheter. Om beskattningen hade bevarats på samma nivå som år 2003 skulle nettostegringen ha varit minus fyrtio euro, dvs. en femtedel mindre än nu.

Enligt statistikcentralen förtjänade finländaren i genomsnitt 2 270 euro år 2003 och betalade 32,0 procent av detta i skatt och olika avgifter. Detta år beräknar Skattebetalarna rf att den genomsnittliga skatteprocenten är 30,2.

Med en genomsnittlig förtjänstutveckling är medelinkomsttagarens månadsinkomst detta år drygt 300 euro större och i handen blir 250 euro mer än år 2003. Drygt 40 euro, eller en knapp femtedel av denna extra inkomst utgörs av sänkt skatteprocent.

Prisstegringen var långsam, i synnerhet i början av valperioden, vilket betyder att de ökade nettoinkomsternas värde i form av köpkraft har bevarats väl. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna med detta år inberäknat stiger med drygt fyra procent från nivån år 2003, förtjänstnivåindexet med nästan 14 procent.

HEIKKI LEHTINEN
Översättning: Astrid Nikula