Vissa forskare säger att det är falska domedagspredikningar, men tänk
om de har fel?
Det är inte lätt att veta, hur man skall förhålla sig till januari månads violer i
rabatterna.
Jag är inte på så värst många punkter överens med Martin Luther, men när man
frågade vad han skulle göra om världen går under i morgon lär han ha svarat: Plantera
ett äppelträd!
Sunt och sympatiskt tycker jag. Att göra så gott man kan, så länge man kan, arbeta
för framtiden. Leva som om varje dag var den sista och lära som om man levde för evigt.
Vi alla var och en måste inse att framtiden faktiskt ligger i våra händer. Jag kan
inte uppfinna nya alternativa energikällor, men jag kan se över mitt bilkörande, mina
tvättmedel, mina frukt- och klädinköp. För även om de billiga byxorna från den stora
klädkedjan sitter perfekt över min stora rumpa, så känns det inte bra att veta att
indiska arbetare inom textilindustrin trampar tygerna i färgbad med bara ben och utan
andningsskydd. Det svider ännu mer i skinnet om jag vet att de kinesiska sömmerskorna
suttit inlåsta i sin fabrik. Vi kan tillsammans påverka mycket genom vårt sätt att
konsumera. Droppen i havet kan också vara den som urholkar stenen. Det är de små valen
i vardagen som kommer att avgöra människans framtid, hur pompöst det än låter.
Januari är en tid för tillbakablickar och nystarter. Även om naturen inte bjuder på
vita orörda snövidder, så kan vår mentala, moraliska karta ritas om från början.
Året som gick, liksom det som skall komma bjuder på små och stora tragedier likväl som
glädjeämnen.
Min privata lilla värld är obönhörligt en del av den stora. Morgonen jag
föreläste om mänskliga rättigheter mördades Anna Politkovskaja i sitt hem i Moskva.
När jag satt och njöt av en gourmémiddag på en restaurang, blev Litvinenko samtidigt
förgiftad och mördad. Dagen efter att familjen efter flera timmars sökande hittade vår
treåring som fastnat i ett enrissnår vid stranden hängdes Saddam Hussein. Han var en av
världens mest fruktansvärda tyranner med miljontals människoliv på sitt samvete,
likväl var den verkställda dödsdomen en förlust för rättsväsendet. Men som sagt,
det är inte alltid så lätt att veta hur man bör förhålla sig till saker och ting.
Claes Andersson har sagt i nåt sammanhang att kriteriet på en mogen människa är att
man förmår uthärda motstridiga känslor.