Vad har hänt? För bara några år sedan hade det varit så att en stackars arbetstagare bara fått 200 euro i skadestånd, efter han väntat på domen i fem år. För facket hade det kostat omkring 20 000 euro att driva frågan.

Men världen förändras och efter vi lyssnat några år på den gnällande EK-chefen har man — kanske i framtiden — beslutat att höja bötesbeloppet för olagliga strejker, men också för olagligt beteende av arbetsgivare!

Allvarligt talat, arbetsgivaren har igen ivrigt krävt att strejker skall förhindras genom att höja bötesbeloppen vid olaglig strejk. Facket har förstått det på så sätt att EK vill begränsa strejkrätten i praktiken. Vi måste komma ihåg att rätten att strejka är en av arbetstagarnas grundrättigheter. Jag har personligen svårt att förstå arbetsgivarens krav. Antalet strejker har minskat år efter år, både de lagliga och de olagliga. Största delen av strejkerna brukar på något sätt vara en demonstration mot arbetsgivarens agerande. Arbetsdomstolens president Pekka Orasmaa har ofta sagt att en välfungerande relation mellan arbetsgivarförbund och facket effektivt förhindrar olagligheter.

Fackets svar på EK:s krav är att inte heller arbetsgivarens plikt att följa arbetslivets regler fungerar bra nuförtiden. Allt för ofta räknar företagaren med att det i alla fall är billigt att sparka arbetstagaren — och ta böter. Ett bra (eller dåligt) exempel på det var YLE:s chef Jussi Tunturis ord efter Lojo tingsrätts beslut att döma YLE att betala 16 månaders lön eftersom den uppsägning som gjorts var olaglig. Tunturi förklarade att en så hög summa hade de inte väntat sig. Frågan är, hur lite hade de väntat! Några månaders lön är en struntsumma att betala, om arbetsgivaren på allvar vill bli av med en arbetstagare.

Om arbetsgivaren vill grunda sina krav på skadeståndsprincipen, kan också arbetstagaren göra det. Om en 45 år gammal person blir uppsagd kan vi ta tiden fram till pensionsåldern som grund. Det blir en summa, som är betydligt större än uppsägningstidens lön, som nu anses utgöra skadeståndsgrund vid olagligt uppsägning. Arbetslivets grundlag, arbetsavtalslagen, begränsar också arbetstagarens rätt att få fullt skadestånd. Skall vi öppna lagen för större ersättningar? Vill vi verkligen ha en amerikansk stil i arbetslivet och rättsprocesser med enorma skadeståndskrav? Jag är helt säkert på att det vill vi inte, fastän det kunde låta lockande att kräva större pengar.