– Tiden för behandling av ersättningar har förkortats och verksamheten är kostnadseffektiv. Också servicenivån har blivit bättre.

Berömvärt betyg vill Vanhala dock inte ge, bl.a. därför att behandlingstiderna ännu kan dra ut på tiden. För kassamedlemmarna är det ju ytterst viktigt att ersättningarna kan betalas ut snabbt.

De FFC-anslutna kassornas årslånga utvecklingsprojekt löpte ut i januari. Man arbetade i flera arbetsgrupper — Kalevi Vanhala själv ledde projektets bakgrundsgrupp där förbunden och arbetslöshetskassorna var företrädda.

Utvecklingsprojektets slutrapport innehåller en lång rad förslag till fortsatt utveckling. Bl.a. vill man införa möjligheten till elektronisk kundbetjäning och medlemsanslutning, utveckla betalningssystemen och eventuellt harmonisera dem, liksom utveckla den interna övervakningen och samarbetet med Försäkringsinspektionen.

Under projektets gång kom man längst när det gällde frågan om a-kassornas medlemsservice. I den grupp som dryftade frågan skissade man upp ett samarbete med TATSI, stödföreningen för fackets arbetslösa medlemmar. TATSI kunde erbjuda kassornas arbetslösa medlemmar utbildning och rehabiliteringstjänster.

– Kassorna är redan självständiga enligt lag, och beslutar självständigt också om de fortsatta åtgärderna. Utvecklingsprojektets syfte var att öppna nya perspektiv och staka ut en tänkbar riktning för den framtida utvecklingen. Och visst önskar jag ju att alla FFC-anslutna a-kassor förbinder sig att fortsätta utvecklingsarbetet, säger Vanhala.

Arbete på sikt

Kalevi Vanhala understryker att det handlar om ett långsiktigt arbete att utveckla arbetslöshetskassornas verksamhet.

– Under projektåret visade det sig att förbunden och kassorna har ytterst divergerande åsikter om hur man kunde sköta saker och ting gemensamt. Jag blev överraskad av olikheterna. Förvånande är också hur hårt vi håller fast vid det som är. Det förefaller att vara riktigt svårt att föreställa sig verkligheten sådan den ter sig om flera år.

Den mest brådskande uppgiften, som också kräver en lagändring, är enligt Vanhala en reform av a-kassornas utjämningssystem. Med systemets hjälp jämnar man ut arbetslöshetens kostnader i olika branscher de olika a-kassorna emellan. Utjämningen är viktig för de FFC-anslutna kassorna men arbetsgivarsidan har hittills inte varit redo för en reform av systemet. Arbetsgivarna i Arbetslöshetsförsäkringsfondens styrelse har under de två senaste åren lyckats krympa den summa som anslås för utjämningen.

Fusioner övervägs

Slutrapporten rekommenderar inte direkt någon fusion mellan a-kassor.

– Faktum är emellertid att de stora kassorna har bättre kapacitet att sköta sin medlemsservice, säger Kalevi Vanhala.

Han menar att kassor som fungerar gemensamt för olika branschsektorer kunde vara ett gott alternativ. En sådan modell tillämpas redan i och med förbundsfusioner i den privata och offentliga servicesektorn.

Vanhala betonar att branschkännedom är a och o i behandlingen av ersättningar. Den här kunskapen är FFC-kassornas absoluta trumfkort i jämförelse med den privata s.k. Loimaa-kassan.

Utvecklingsarbetet fortsätter nu genom regelbundna möten mellan kassornas föreståndare och i och med det a-kassornas forum för förbundens och kassornas representanter som arrangeras första gången i vår. Ett syfte med detta forum är att bygga upp en vision för framtidens kassastruktur.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA