Tuire Santamäki-Vuori, bas för FFC:s största medlemsförbund för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, JHL, slår fast att hela den kvinnodominerade offentliga sektorn förtjänar rejäla lönelyft. JHL eftersträvar för sina medlemmar ett två och ett halvt år långt avtal med löneförhöjningar, vilkas kostnadseffekt är nio procent. Dessutom bör parterna, enligt JHL, ingå ett femårigt löneprogram, med vilket man korrigerar löneeftersläpningen i den kommunala sektorn. JHL:s styrelse spikade förra veckan kostnadseffekten av detta särprogram till tio procent.

Kommunsektorns målsättning är att nå ett förhandlingsresultat före den 5 september. För en snabbare tidtabell har JHL ställt som villkor tillräckligt stora ekonomiska lockbeten. Ett sådant kunde vara en engångsersättning på några hundra euro, i likhet med den som industriförbunden har förhandlat sig till. JHL förutsätter dessutom att arbetsgivaren inte föreslår försämringar i tjänste- och kollektivavtalen och att man når framsteg i kvalitetsfrågor som är viktiga för förbundet. Det viktigaste kravet är att förbättra ställningen för dem som arbetar i tidsbundna anställningar.

PAM kräver tio procent

Det kvinnodominerade servicefacket PAM:s lönekrav har en kostnadseffekt på över tio procent under ett tvåårigt avtal och en engångsersättning på 350 euro i början av avtalsperioden. Kravet är befogat, anser ordförande Ann Selin, trots att arbetsgivarna genast avfärdade lönekraven som orimliga. Selin påminner om att lönerna i servicesektorn ligger 27 procent under industriarbetarnas genomsnittslöner. Dessutom har produktiviteten ökat väl inom såväl handeln som fastighetsservicen och hotell- och restaurangbranschen. I sitt lönekrav har förbundet också beaktat målsättningarna i trepartsprogrammet för likalön.

Främst på PAM:s lista finns avlönad moderskaps- och faderskapsledighet och förbättringar av hyr- och deltidsarbetarnas ställning. Beträffande det först nämnda kravet har det i de inledande förhandlingarna redan getts visst grönt ljus från arbetsgivarnas sida.

Av Kemifackets medlemmar har redan 80 procent fått nya kollektivavtal. De kvinnodominerade textil- och beklädnadsarbetarna och tvätteribranschens arbetstagare får dock vänta med sina avtal till hösten. Kemifackets mål är att de här två avtalsbranscherna ska få avtal på samma nivå som förbundets övriga branscher fick i juni. Det innebär en engångsersättning och löneförhöjningar med en kostnadseffekt på cirka åtta procent under den två år långa avtalsperioden.

Förhandlingar förs ännu nästa vår

Förutom i JHL och PAM förs som bäst, eller inleds inom kort, förhandlingar om Träfackets, elektrikernas, mediearbetarnas och post- och logistikunionens nya kollektivavtal, liksom om flera av transportsektorns avtal. Också Metall förhandlar ännu för några av sina minsta avtalsbranscher. De kollektivavtal som omfattades av inpon löper ut i slutet av september.

Av FFC-förbunden stod Bil- och transports huvudavtal, Byggnadsförbundet, Sjömans-Unionen, Livsmedelsförbundet SEL och Pappersförbundet utanför inpon. Av de här förbundens avtal löper AKT:s, sjömännens och byggnadsbranschens ut först, nämligen i januari-februari. Åtminstone inom pappersindustrin och sjöfarten utreder man möjligheterna att tidigarelägga förhandlingarna. Initiativet kommer från arbetsgivarna.

PIRJO PAJUNEN

I det kollektivavtal som Metall har ingått för sin största avtalsbransch, teknologiindustrin, öppnas portarna för lokalt avtalade löneförhöjningar. Det rör sig tillsvidare om ett experiment.

Det nya kollektivavtalet, som löper ut i slutet av april 2010, höjer lönerna med 7,6–8,5 procent, beroende på de lokala avtalen. Ju mer av förhöjningarna som betalas ut som en jämnt fördelad allmän förhöjning, desto mindre blir summan. Alla som omfattas av avtalet får en engångssumma på 350 euro.

En nyhet i kollektivavtalet är ersättande arbete. En arbetstagare på sjukledighet kan i vissa situationer utföra ett ersättande arbete, som i mån av möjlighet motsvarar hans normala arbetsuppgifter. Beslut om ersättande arbete grundar sig alltid på läkarens omdöme. Det är meningen att göra upp noggrannare direktiv i saken i samråd med arbetsgivarna.

Både Metall och Kemi fick till stånd förbättringar i de förtroendevaldas ställning. I t.ex. Metalls avtal stiger förtroendemannaarvodet med cirka 20 procent. Förtroendepersonernas ställning finns med på de flesta FFC-förbunds förhandlingsagenda.