Över 90 procent av det virke som hanteras i olika branscher är just gran och tall.

En del av de omkring 20–30 fall av cancer i näshålan per år kan antas ha förorsakats av exponering för trädamm i jobbet.

– Men de diagnosticeras i dag inte som arbetsrelaterade. Våra preliminära resultat från Finland visar att långvarig exponering fördubblar risken att drabbas av cancer. Värst utsatta är arbetstagare inom byggnadstillverknings- och möbelindustrin, säger teamledare Kirsti Husgafvel-Pursiainen på Arbetshälsoinstitutet.

Cancer är ofta en summa av olika faktorer, exempelvis kan exponering och tobaksrök flerdubbla risken att insjukna. Klarast är sambandet mellan asbestexponering och cancer. På grund av exponering för 40–50 år sedan dör 150 finländare nu varje år, cancer men också andra asbestsjukdomar.

Risken att drabbas av arbetsrelaterad astma fördubblas också för arbetare vid tillverkning av trävaru. Till registret över yrkessjukdomar anmäldes 1986-1998 endast 220 fall av yrkesastma inom träindustrin, men färsk forskning visar att det rätta antalet är ungefär 1200. Det betyder att ca 80 fall av arbetsrelaterad astma varje år blev oidentifierade.

– Mycket kan göras för att förhindra exponering. Varje fall är onödigt, säger äldre forskaren Antti Zitting.

En databank över trädammsexponeringen i EU-länderna har upprättats. I hela Europa utsätts 3,5 miljon arbetstagare för trädamm i arbetet, en halv miljon för hög exponering. Arbetstagare i husbyggnadsverksamhet utsätts för oväntat hög exponering, både i Finland och många andra EU-länder.

Gränsvärde på O,5 mg relativt tryggt

EU:s cancerdirektiv sätter gränsvärdet för trädamm på 5 mg per kubikmeter, men detta gäller enbart hårda träslag. I Finland är gränsvärdet 2 mg och någon skillnad mellan löv- och barrträd görs ej här. Såväl Husgafvel-Pursiainen som Zitting anser att först ett gränsvärde på 0,5 mg som är relativt tryggt. Också barrträd bör tas med i direktivet.

Duon ser oroande tecken på att företagshälsovårdens sakkunskap om kemikaliers och dammexponeringens inverkan minskat. Zitting får otaliga samtal i frågor som var självklara för personalen för något decennium sedan.

– Vi måste få med cancern igen i företagshälsovårdsutbildningen, säger Husgafvel-Pursiainen. Hon är beredd att ge sig ut på turné — eller Road Show som hon säger — och informera om hälsoeffekter och hur exponering för trädamm kan förebyggas, om medel fås från Arbetarskyddsfonden.

Träbranschens organisationer, arbetarskyddsdistrikten och inte minst yrkesskolorna och yrkeshögskolor är en annan viktig kanal.

Beakta både nya och gamla risker

Arbetshälsoinstitutets enhet i Villmanstrand arbetar intensivt för att finna nya lösningar för minskad trädammsexponering.

Tekn. doktor Antti Zitting påpekar att tekniska åtgärder, som punktsugar i parkettslipning, inte innebär någon större ekonomiska investering.

– Men det är också skäl att se över arbetsmetoderna, att arbetarna inte underskattar riskerna, säger han och påpekar att det främst är det torra trädammet som är boven. Sågarbetare är i riskzonen då torra sågvaror hanteras, inte i processens början. Trädammet på verkstadsgolv bör också städas bort försiktigt.

– Andningsskydd kan ej, och är inte avsedda att användas överallt. Skydden är sekundära, en så riskfri arbetsmiljö som möjligt kommer i första hand. Redan 1911 klagade snickarnas fackavdelning i Helsingfors på dammet som samlades i vrårna, säger Zitting.

Även om REACH försöker minska riskerna med kemikalier uppkommer nyaya hälsorisker ständigt. Mycket forskning görs kring nanoteknologin med sina extremt små partiklar, för att räta ut frågetecknen i tid.

Och gamla risker kvarstår, både fysikaliska och kemiska. Trots internationella aktioner för ett totalförbund mot asbest produceras fortfarande 2 miljoner ton varje år.

INGEGERD EKSTRAND