Företaget, som är världsledande på sitt område, utvecklar och tillverkar system för kraftgenerering i värmeverk och kemikalieåtervinning inom massa- och pappersindustrin. Dagens pappersbruk är självförsörjande på energi och levererar överloppsenergi till nätet. I sodapannorna som Metso Power levererar återvinns kemikalierna effektivt. Med hjälp av dessa, bl.a., har massa- och pappersindustrin lyckats ruska av sig sitt tidigare rätt skamfilade rykte som stor nedsmutsare.

Biobränsle är framtidsprodukt

Värmepannor för biobränsle är en växande marknad där Metso lyckats skapa sig en stark ställning. Petänen är övertygad om att biobränsle i olika former har framtiden för sig. Inom skogsindustrin har man redan lärt sig ta tillvara stubbar, kvistar, bark och annat spill, som blir fint bränsle. Alholmens kraftvärmeverk i Jakobstad är ett utmärkt exempel på detta.

Utmaningen är att utveckla effektiva pannor där man lyckas använda bränsle av allt sämre kvalitet för allt effektivare energiproduktion. I Mellaneuropa är förbränningen av avfall redan allmän. I Finland har inställningen till att bränna sopor hittills varit tveksam, men avfallsförbränningen kommer att öka. Många regionala avfallshanteringsverk har redan planer på gång.

Petänen betonar vikten av att man väljer pannor av nyaste typ där bränslet svävar inne i pannan vilket ger bättre förbränningsresultat än vid förbränning på galler. Dagens pannor är konstruerade så att olika slags bränslen kan användas, flis, sorterat avfall, olja eller kol, allt efter behov. Bäst resultat når man faktiskt med en blandning av olika bränslen, t.ex. sopor och flis.

Metso Power är ett talande exempel på vilka möjligheter det finns för högteknologiska lösningar på miljövårdens område. Företaget har god orderingång och stark ställning på världsmarknaden. Man rekryterar mer personal inom såväl produktutveckling och tillverkning som till servicen. De lösningar man levererar skapar också regionalt arbetsplatser i kringverksamhet, som t.ex. insamlande av biobränsle till kraftverken.

Metsokoncernen som helhet, med över 26 000 anställda i 50 länder, satsar starkt på de möjligheter miljöteknologin ger. Över hälften (55 %) av koncernens försäljning kan enligt OECD:s definition anses höra till miljövårdens område. Skärpt miljölagstiftning ses i bolaget som en möjlighet till ny affärsverksamhet. När kundföretagen behöver innovativa lösningar för att fylla strängare utsläppskrav öppnar sig möjligheter för Metso att leverera dessa.

För Metso Powers fabrik i Messukylä i Tammerfors innebär allt detta att sysselsättningen är tryggad och att mer personal rekryteras.

Högteknologiska pannor

Tillverkningen av pannor för träförädlingsindustri och kraftverk är en krävande uppgift. Delarna tillverkas i Tammerfors medan hopmonteringen sker hos beställaren med anlitande av betrodda entreprenörer. Pannorna är i regel skräddarsydda tillämpningar. Tillverkningen av en panna, från det planeringen börjar tills den kan tas i bruk, räcker i vanliga fall närmare två år. I fabriken arbetar man cirka ett halvt år med att förfärdiga delarna till pannan.

Fabrikshallen i Messukylä är fylld av rör som böjes och svetsas ihop till väldiga element. Till en del kan man använda sig av automatsvets för att foga samman rören, men en stor del av svetsningen måste göras för hand. Alla försök att använda robotar i de mest krävande arbetsmomenten har hittills misslyckats.

Kvalitetskraven är mycket hårda. Svetsfogarna röntgas och kontrolleras minutiöst. Inga fel tolereras för en liten spricka i fogen klan ha ödesdigra följder. I värsta fall kan oupptäckt slarv leda till att pannan måste köras ner för reparation, i extremfall kan den tom. exploderar.

– De svetsningsarbeten vi utför här hör till de mest krävande som finns, konstaterar Arto Kaukonen, som är huvudförtroendeman för fabrikens 150 metallarbetare.

Svetsare Pekka Selänpää nickar instämmande. Han har arbetat över trettio år i fabriken och sett branschen utvecklas och ägarna växla — Tampella, Kvaerner, Metso — men hela tiden har kraven på arbetet varit hög.

– Det är det som gör det så intressent. Varje svetsfog är en utmaning. Man måste följa med att fogen går rätt, att måttet håller från början till slut. Toleransgränsen är någon tiondels millimeter i de mest krävande momenten.

Svetsare får jobb

Erfarenhetssaldot i fabriken är högt. De flesta kan ståta med långvarig anställning. Personalomsättningen har varit liten, men nu börjar medelåldern vara hög och generationsskiftet stå för dörren.

– Det är en stor utmaning att föra över kunnandet till de unga metallare som rekryteras till fabriken, påpekar Kaukonen.

Rekryteringen underlättas i sig av att det i Tammerfors finns utbildning av svetsare i yrkesskolor man samarbetar med. Men en nyutbildad svetsare behöver ännu många års arbetserfarenhet för att klara av de mest krävande uppgifterna i fabriken.

– Alla blir inte kvalitetssvetsare. Man kan i stort sett räkna med att av tio svetsare är det fem som har förutsättningar att bli förstklassiga.

En som har siktet inställt på detta är Heli Haimakainen. Hon har nyss fått fast anställning efter att först ha varit visstidsanställning. Nu sitter hon vid en automatsvets och ser till att den producerar svetsfogar som fyller kraven. Ett ansvarsfullt göra det också som kräver stor noggrannhet. Hon putsar omsorgsfullt ytorna som skall fogas samman och kontrollerar att rörändorna ligger i exakt läge innan automaten tar över och gör själva svetsfogen.

Heli Haimakainen utbildade sig till svetsare efter att först ha gått merkonomutbildning och också ha prövat på sömmerskeyrket. Nu känner hon att hon hamnat i rätt yrke. Svetsning är vad hon vill hålla på med. Till den grad att hon håller sig med en liten svetsverkstad hemmavid.

– Men nog var det en liten chock när jag först kom hit på jobb och blev medveten om hur krävande arbete det handlar om.

HANS JERN