– Som utgångspunkt bör vindkraftverk produceras där de ska sättas upp, säger Peter Wenzel Kruse, underdirektör och kommunikationschef hos danska Vestas.

– En vinge är 44 meter lång, och sammanlagt väger hela möllan 250 ton. Därför säger det sig självt att komponenterna såvitt möjligt ska produceras lokalt. Stordriftsfördelar gör att de produceras regionalt.

Vindkraftverk är en kombination av klassisk tung industri och modern högteknologi. Det betyder att den sysselsätter alla typer av anställda.

– I Vestas har vi elektriker och smeder, vi har folk utan formell facklig utbildning och folk med lång ingenjörsutbildning. Jag tror inte att det finns någon industri som är lika bred som vår, säger Peter Wenzel Kruse.

Ger många jobb

Vestas andel av världsmarknaden inom vindkraft år 2006 var 28 procent. År 2008 ska den vara minst 35 procent.

– Bara inom det senaste året har vi anställt 2 600 personer. Innan årets utgång kommer vi att vara 14 500, spridda över hela världen. Därtill kommer hela underleverantörskedjan. Så vi sysselsätter verkligt många människor, konstaterar Peter Wenzel Kruse.

När Vestas startade för tjugo år sedan var det med 50 anställda. Nu har firman fabriker i Kina, Italien, Tyskland, Sverige, Norge, England och Spanien. Nästa år öppnas en i Colorado, USA. På hemmaplan i Danmark har Vestas ett tiotal fabriker.

Och utvecklingen går snabbt:

– Efterfrågan på vindkraft har aldrig varit större än nu. I dag sätter vi upp Vestas möllor i 60–70 länder. På en enda kontinent går det långsamt eller baklänges: I Australien stängs vingfabriken i slutet av 2007. Australierna har massor av vind, men de har också massor av kol, och de vill hellre använda det, konstaterar Peter Wenzel Kruse.

Men annars går det hastigt framåt. Särskilt i Tyskland, Spanien och Danmark är regeringarna inställda på att satsa på vindkraft. Och det är massor av jobb i vindmöllor, både vad gäller produktion, transport och underhåll.

Svår logistik

EU har satt som mål att 20 procent av energiförbruket år 2020 ska komma från förnybar energi, det vill säga framför allt vind, vatten och sol. I Danmark är man redan uppe på 15 procent. Statsminister Anders Fogh Rasmussen vill att landet ska göra sig så fritt som möjligt från fossila bränslen. Konsekvensen kan vara att närmare hälften av den danska energin på sikt kommer från vindkraft.

Peter Wenzel Kruse konstaterar med ett smil att vindmöllor är både CO2- och H2O-fria. Rent vatten är en bristvara på många ställen på jorden, och vatten behövs inte vid produktionen av vindmöllor och vindkraft.

En vindmölla från Vestas genererar på 7 månader lika mycket energi som det har tagit att bygga, transportera och ställa upp den — och ta ner den igen, när den dagen kommer. Dessutom kan 80 procent av materialet återanvändas, när en vindmölla plockats ner.

Peter Wenzel Kruse tror inte att möllorna ska byggas större än de är i dag:

– Problemet är transporterna. Vägarna byggs ju inte större!

Vindmöllekomponenter transporteras i dag både med lastbil, tåg och skepp. Och vingarna kan till och med ibland behöva transporteras med helikopter.

Logistikrumban är komplicerad. När kranar och manskap är på plats på det ställe där möllan ska sättas upp, kostar kalaset 200 000 dollar om dan. Då gäller det att alla komponenter är på plats, oavsett var i världen de kommer ifrån.

Utmanande teknik

Vindmöllorna från Vestas har under den senaste tiden varit i blåsväder på grund av problem med växellådor och kullager. Till det säger Peter Wenzel Kruse:

– Vi utmanar hela tiden teknologin. Ibland måste vi ta ett steg tillbaka och justera. Det har vi provat förr. Vi utvecklar hela tiden maskindelarna. Möllorna blir kontinuerligt både starkare, lättare och mera ljudsvaga.

Vestas har just nu inte några konkreta planer på vindmöllefabriker i Finland.

– Finländarna är ju så glada för kärnkraft, konstaterar Peter Wenzel Kruse, och tillägger:

– Kärnkraft är utmärkt så länge allt går bra. Men vem ska städa upp efteråt? Är det förnuftigt att sända räkningen vidare till barn och barnbarn?

GUNILLA HEICK

FAKTA

• Vestas High Five — fem argument för vindkraft:
• Den är konkurrensduktig med olja och gas i fråga om priset. Det kostar 4 cent att generera 1 kilowatt ström från en vindmölla.
• När möllan väl är på plats kostar vindkraften ingenting.
• Vindkraft produceras lokalt.
• Om 20–25 år är vi enligt FN två miljarder fler mänskor på jorden och får bruk för ännu mer energi. En vindkraftpark kan snabbt sättas upp och sedan förse 200 000 hushåll med energi. Ingen annan energiform klarar detta lika snabbt.
• Klimatfördelarna! Vindmöllor producerar inte CO2, och de ger ren luft.

– Vi är fullt på det klara med att världen har blivit internationell, säger Arne Jensen, civilingenjör och teknologikonsulent hos Dansk Metal.

– Det är ingen mening att transportera en 60 meter lång vindmölla ner genom hela Europa. Därför framställs tornkomponenterna alltid hos lokala tillverkare. Också vingarna är otroligt besvärliga att transportera. Innehållet i nacellen, alltså generator, växellåda och styrsystem, håller de flesta mölleproducenter tätt intill kroppen, men resten av delarna kan med fördel produceras lokalt. Det ser vi i Dansk Metal som en normal och naturlig utveckling, inte som något problem.

Arne Jensen menar att det tvärtom kan vara ett problem att många nationella politiker vill bromsa gemensamma europeiska lösningar:

– Det är till exempel en tendens hos franska och italienska företag att de vill sitta för sig själva. I Skandinavien och Tyskland är man mera liberal. Intresset för att arbetsplatser ska förbli i Skandinavien har inte med lönerna att göra, utan med att vi har en god infrastruktur.

– Vi ska inte konkurrera, men samarbeta, säger Arne Jensen.– I Danmark kan vi dra nytta av vattenkraft i Sverige och Norge, när det är för lite vind i Danmark så att möllorna står stilla. I gengäld kan de ha nytta av oss när det är för lite vatten i älvarna.