Det var tänkt att han skulle arbeta som elektronikmontör, men det blev inte så. När Markus hade fått sin examen i december ifjol visade det sig att det inte fanns jobb i branschen.

– Om jag bara hade vetat det hade jag inte studerat för den branschen överhuvudtaget, säger Markus.

Tre års studier i yrkesinstitutets enhet i Haukipudas gick totalt till spillo för Markus.

Framtiden finns istället i den bransch som Propipe Oy företräder. Propipe har verkat i drygt femton år, och tillverkar bl.a. avloppssystem för glesbygden. Företaget har också annat på sin repertoar, såsom olika slags olje- och sandfilter för avlopp och sanering av gamla betongavlopp.

– De senaste åren har vi ändå mest ägnat oss åt att skapa system för miljöbranschen, för efterfrågan ökar ständigt, förklarar fabriksledaren Mika Rajakangas.

Företaget har utvecklat system för allt från strandstugor utan rinnande vatten, till fullt utrustade egnahemshus. Den billigaste lösningen är för sommarstugor: en 250 euros apparatur som man installerar själv, medan den dyraste, 4 000–7 000 euro, är anpassad för egnahemshus.

Orsaken till den ökade efterfrågan är den nya avloppsförordningen som trädde i kraft 2004, som förutsätter effektivare hantering av avloppsvatten från hushållen och förbättrad kvalitet i vattendragen.

Alltför lång övergångstid

Förordningen förutsätter att alla nya fastigheter installerar avloppssystem som motsvarar kraven. Gamla fastigheter fick en tio års övergångstid.

– För tre år sedan fanns det omkring 300 000 egnahemshus som kräver nya system för sitt avloppsvatten. Bara någon enstaka procent av dem har utfört nödiga saneringar, berättar Alpo Vainionpää, som leder utvecklingen och utbyggnaden på Propipe.

Ur det här perspektivet står det klart att tio års övergångstid är en alltför lång tid.

– Man har nog inte tänkt tillräckligt på hur förordningen skall förverkligas i praktiken.

Sist och slutligen går de tio åren snabbare än man tror. När övergångsperioden närmar sig sitt slut börjar en vanvettig ruljans, då alla som äger ett egnahemshus ska ha de anläggningar som lagen förutsätter på en gång.

– Det vore klokt att handla nu. Det finns en risk att priserna skjuter i höjden den dag efterfrågan överstiger tillgången, påpekar Vainionpää.

Utbyggnad ger nya arbetsplatser

Propipe bereder sig inför det som komma skall, genom att bygga ut sin produktionskapacitet vid riksväg 4. Fabriken behöver också mera folk. Rekrytering pågår, och den har visat att det finns intresse för plastbranschen.

En arbetsplatsannons i lokaltidningen gav långt över hundra svar. De hågade kommer från Ijoregionen men också längre bort ifrån.

Mika Rajakangas räknar med att sex nya arbetstagare har skrivit på arbetsavtal före slutet av november.

För närvarande sysselsätter fabriken 36 personer, av vilka trettio inom produktionen.

Markus Haarala är en av fabrikens nykomlingar. Han gillar sitt arbete, även om lönekuvertet är magrare än det hade varit för ett jobb i elektronikbranschen.

– Atmosfären är god och man har tagit väl emot mig, säger Markus. Han är också tacksam över den introduktion han har fått. Det tycks också vara okej att ställa frågor vid behov, berättar Markus.

Markus går som bäst igenom en två månaders prövotid, och efter det blir det klart om arbetsplatsen blir bestående.

– Det gäller att ge sitt yttersta, ler Markus.

Några veckors erfarenhet har redan gjort honom övertygad om att den här branschen har en mycket säkrare framtid än elektronikbranschen.

Praktisk väg till kompetens

Plastarbetaren Marko Hyttinen, som har varit med från början, är också optimist inför framtiden.

– Kraven ökar hela tiden och vi bygger ständigt nya system för avloppsvatten. Tillväxtutsikterna är goda, säger han.

Marko undrar lite över varför it-branschen gick ner så plötsligt och han hoppas och tror att hans egen bransch besparas från en sådan djupdykning.

– Jag hoppas också att vi blir kvar i Finland. Yrkeskunskapen är ändå så pass bra här.

Det är genom praktiskt arbete Marko har fått sin kompetens för branschen.

– När jag började här 1991 fick jag och några andra delta i en grundkurs i plasttillverkning. Därifrån har kunskaperna byggts på efter hand som man har arbetat och utvecklats i jobbet, förklarar Marko.

Miljöprodukterna, som började tillverkas först för något tiotal år sedan, påverkade utvecklingen på allvar.

Huvudförtroendeman Pekka Rajala jobbade ännu för drygt två år sedan som bilmekaniker i Uleåborg.

– Jag vågade byta bransch, eftersom jag visste att den här firman står kvar ännu om ett år, skrattar han.

Fabriksledaren Mika Rajakangas tror att det kommer att finnas jobb här ännu många år. Företaget har vuxit med cirka tjugo procent om året och trenden torde fortsätta.

– Vi har lärt oss av andra branschers misstag och behärskar vår tillväxt, intygar Rajakangas.

SEPPO KORHONEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Väänänen, som inledde sitt nya förtroendevärv i börjar av oktober, har varit med och monterat flera tiotal vindkraftverk både här hemma och utomlands.

WinWind grundades år 2000 och bolagets vd Veli-Matti Jääskeläinen säger att man hittills har färdigställt ett fyrtiotal vindkraftverk.

Vindmöllorna tillverkas i Ijo och Lovisa. Cirka trettio människor bygger och monterar möllor i fabriken i Ijo. Företagets allra första vindmölla, på en megawatt, har producerat el i Vihreäsaari i Uleåborg sedan hösten 2001. Efter förstlingen har flera kommit till i bl.a. Kina, Portugal, Frankrike, Sverige och Estland.

I hemlandet har WinWind vindmöllor i bl.a. Björneborg och Kemi, och i Kemi hamn står inom kort en stor kraftverkspark för kust- och havsvind klar. Den skall omfatta elva kraftverk med en totaleffekt på 33 megawatt.

– Vi har hela tiden tillräckligt med jobb och får in nya arbetstagare i takt med att vi finner rätt slags personer, säger huvudförtroendeman Väänänen.

– Vi anställer flera nya arbetstagare i år, bekräftar vd Jääskeläinen.

WinWind tillkännagav i våras att bolagets årstillväxt är nästan hundra procent. I år och nästa år börjar bolaget med serieproduktion av vindmöllor.

Årets omsättning uppskattas bli 70–80 miljoner euro.

WinWind bytte ägare i början av året, då investeraren Veikko Lesonen sålde sin andel till investeringsbolaget Avis Ventures Ltd, som hör till den indiska koncernen Sterling Infotech Group

SEPPO KORHONEN