Resultaten framgår av ett brett forskningsprojekt som har bedrivits vid Åbo universitet. Forskningsprojektet genomfördes som en del av överenskommelserna vid den inkomstpolitiska uppgörelsen för tre år sedan.

Professor Martti Kairinen, som har ansvarat för projektet, säger att parternas erfarenheter av den lokala avtalsverksamheten på det hela taget är positivare än tidigare. Man tror också att de lokala avtalen blir fler i framtiden.

Under de senaste åren har parterna framför allt förhandlat lokalt om arbetstider och allt oftare har man infört avlöningssystem där prestation och resultat har belönats. Ett nytt fenomen är, enligt Kairinen, överenskommelser om personalens ställning och arbetsförhållanden.

Ansvarige forskaren Jyrki Helin på FFC menar att undersökningens främsta förtjänst är att den genom sitt digra material ger en heltäckande bild av hur man sköter frågor på de finländska arbetsplatserna. Forskningsresultaten bekräftar de undersökningar som har gjorts på FFC.

När man utvecklar den lokala avtalsverksamheten är den centrala frågan omfattningen av arbetsgivarens direktionsrätt och frågan om de ingångna avtalens avtalsstatus, menar Helin.

– Tyvärr har vi exempel på att det man har kommit överens om i ett lokalt avtal ändå i sista hand inte har bundit arbetsgivaren.

Lokala avtal är vanligast inom industrin. Den kommunala sektorns huvudavtal, som parterna för närvarande förhandlar om, erbjuder också stora möjligheter att komma överens om saker lokalt. Universitets forskningsrapport visar emellertid att man inte förstår att utnyttja denhär möjligheten fullt ut i kommunerna. Inom staten har man förhandlat lokalt i synnerhet om nya lönesystem. Av de här avtalen har arbetstagarna negativare erfarenheter än arbetsgivaren. En eftersläpare är den privata servicesektorn där det ännu är ovanligt med lokal avtalsverksamhet.