Ihalainen vill bl.a. förkorta villkoret om tid i arbete som arbetslöshetsskyddet ställer samt förbättra omställningsskyddet. Sammanjämkningen av deltidsutbildning och arbete bör underlättas. Också visstidsanställda ska få bättre möjlighet att delta i utbildning. Mer tilläggsarbete bör erbjudas deltidsanställda. Hyrarbetare bör få bättre möjlighet få fastanställning. Genom att bl.a. höja deltidsvårdbidraget till 100 euro i månaden ska det bli lättare för unga mammor att jobba.

Ihalainen menade att särskilt kommunerna bör minska användningen av snuttjobb. Han betonade också skattepolitikens betydelse. Enligt regeringsprogrammet lindras inkomstbeskattningen med 1,1 miljarder euro under valperioden. Fram till nu har löntagarna närmast erbjudits indirekta skatteförhöjningar medan lättnaderna gått till de förmögna.

– Nästa år vore en lämplig tidpunkt att höja grundavdraget i kommunalbeskattningen till 2 000 euro. Det här skulle förbättra underlätta situationen för snuttjobarna med de allra lägsta inkomsterna, sade Ihalainen.

Förslaget vann gehör

Fullmäktigeledamöterna var nöjda över att få ett konkret förslag. Jorma Pimperi, PAM och Tradeka, påpekade att det i statistiken ofta framställs som om deltid vore ett frivilligt val.

– En del är studerande men de flesta deltidsanställda i huvudtjänst har inte själva valt deltid, sade han och berättade att hela 90 procent av de som jobbar i kassa är deltidsanställda.

I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS har man systematiskt tagit i visstids- och kedjeanställningar. Visstidsanställa har fått ordinarie jobb, och man har skapat ett system med en fast reservpersonal, som kan arbeta på olika avdelningar. I HNS, liksom på många andra arbetsplatser, åtnjuter en visstidsanställd inte nödvändigtvis samma förmåner som de fastanställda.

– Det kan vara sämre ställt med semesterönskemål, att fritt organisera sig och med flextiden, sade Tuija Linna-Pirinen, HNS.

Ännu sämre ställt kan hyrarbetarna ha det.

– I våras gick debatten het om användningen av inhyrd arbetskraft, det gällde då polska köttstyckare. Vi hade inget emot polackerna, men vi motsatte vi oss arbetsgivarens planer därför att de inte erbjöds arbete på samma villkor om vi, berättade Eija Selander, Ruoka-Saarioinen.

Rör inte arbetarskyddsdistrikten

Planerna på att skära ned arbetarskyddsdistriktens resurser oroade FFC:s fullmäktigemedlemmar. Arbetarskyddsdistriktens uppgifter har ökat på senare år, men ändå ämnar man schablonmässigt minska personalen.

Ilppo Alatalo, JHL, anklagade staten för att inte se till helheten då produktivitetsprogrammet drivs igenom. Han menade att det är alarmerande att minskningen av arbetarskyddsdistriktens resurser skulle skära ned arbetsplatsinspektionerna med 10 000 i året.

Inspektionerna är ett stort stöd för arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatserna, påpekade Hannele Vuorio, Livs. Också Anneli Kunnari, JHL, underströk nätverkens betydelse och menade att det snarare skulle gälla att öka antalet inspektioner. Kunnari menade att en minskad övervakningen direkt försämrar förhållandena på arbetsplatsen.

Osmo Rantanen, El, var speciellt orolig över att resurserna minskar i dag, då det bryts grovt mot minimianställningsvillkoren och bruket av utländsk arbetskraft gör att arbetarskyddsriskerna på arbetsplatserna ökar.

Aino Pietarinen
Päivi Sumsa