– Det bästa är faktiskt om något händer, säger Vuorensivu. Tillsammans med flera kolleger sitter han och övervakar kokningsprocess, massakvalitet, tvätt med mera via monitorer. Här går det inte att slappna av en sekund. En felaktig analys kostar pengar. Välkomna avbrott ger rapporteringen som sker med jämna mellanrum.

– Störningar kan uppstå, så vi ska vara skärpta till 110 procent. Med en dålig natt bakom sig blir risken större om vi måste reparera då apparaturen är i gång, även om arbetarskyddet är en första rangens fråga här, säger Marko Vuorensivu, också cellulosans skyddsombud.

Osäkerheten i skogsindustrin, olika utvecklingsprogram påverkar också psyket, och kan ge stress. Den egna attityden inverkar på trivseln i jobbet. Humor, förmåga att skratta åt sig själv gör att också tyngre stunder i jobbet klaras av.

Här är en god natts sömn viktig men årstiden, problem i livet, små barn kan göra att sömnbrist tillfälligt uppstår.

Vuorensivu är lite över 40, men har 25 år av skiftesjobb bakom sig.

– Att jobba skift känns tyngre med åren. Numera sover jag mindre efter ett nattskifte, kanske fyra, fem timmar och stiger upp mitt på dagen. För att orka med jobbet krävs en motvikt, hobbyn, säger Vuorensivu, Själv tränar han Jeppis Hockeys juniorer.

Matrutiner underlättar skiftesbyte

I indunstningen sitter Karin-Maria Söderman, 38, och följer på flera skärmar med vad som händer på fältet. Blir det larm är hon den som springer iväg och kollar. Känns nattjobbet tungt tar hon en promenad eller äter ett äpple.

– Som skiftesjobbare märka att jag sover väl lite, fem timmar efter nattskifte. Men jag får sova i fred då min man ser till att barnen kommer i väg på morgonen.

För att klara omställningen mellan skiftena håller Söderman strängt på matrutinerna. Efter nattskiftet äter hon gröt så hon kan starta med vanlig mat då hon vaknar efter att ha sovit sina sex, sju timmar. På långledigheten sover hon "upp sig".

– Hinner jag tar jag en tupplur före nattskiftet, men det blir nog mest vintertid, säger Söderman som har motion som hobby.

– En fördel som skiftesarbetare är att vi ser dagsljus året runt. En nackdel att man blir lite asocial. Kvällarna är värdefulla. Mina få lediga lördagskvällar tillbringar jag i soffan med familjen.

Kortare skiftesperiod valbar

Sömnen inverkar på jobbtrivseln. Är någon trött så ska förmannen och hela arbetsgemenskapen agera, säger arbetarskyddsfullmäktig Jorma Vertanen.

– Pappers två senaste avtal ger oss möjlighet att gå över från systemet med 4–4–4 till 2–2–2, dvs en kortare skiftesrunda med två dagars perioder. Cellulosa- och pappersfabriken röstade för det gamla systemet, men förädlingsfabriken prövade på kortvarv, röstade igen och fortsätter med det.

Vertanen är glad över att avtalen öppnat kanaler som ger också skiftesarbetare möjlighet att sammanjämka arbets- och familjeliv bättre. Nu finns också möjlighet att ha ut tjänsteår i ledig tid under vissa förutsättningar. Rätt till sjukledighet i 1–3 dagar med egen anmälan, och lika länge för vård av sjuk barn är också ett stort plus.

– Det är ju en grundsanning att människan är gjord för att sova nattetid, att leva ett regelbundet liv, och det gör inte en skiftesarbetare. Kroppen ansträngs, vilket syns på äldre dar.

INGEGERD EKSTRAND
Foto: ESA MELAMETSÄ

För ca tio procent räcker det att sova 6 timmar per natt, ungefär lika många behöver sova 9 timmar. I snitt räcker 7,5 till 8 timmar. I snitt har sömnens längd minskat med 18 minuter under de senaste 30 åren, sannolikt mer för yrkesverksamma.

– Lindrig sömnlöshet har också ökat, vi sover sämre. Det väsentliga är dock att vi är pigga då vi vaknar, betonar Härmä.

Trötthet påverkar omdömet

Sover vi för lite eller dåligt, ökar riskerna i arbetet. Forskarna har genom simulering funnit att en trött människa tar större risker, hon kan inte koncentrera sig och brister i sitt omdöme. En planeringsmiss kan bli dyr, men olyckor kan skada oss eller andra.

– Efter en olycka ställs frågan varför. Trötthet kan vara den enkla förklaringen till att någon krockar med en låda, med en vägg, säger Härmä.

För sömnlöshet är inget ovanligt, en av tre är drabbad. Kanske reagerar man på stress på jobbet. När den är över kommer också sömnen ofta tillbaka. Vid långvarig sömnlöshet är det skäl att vända sig till arbetshälsan, där ansvaret ligger för att arbetstagaren behåller sin arbetsförmåga. Särskilt viktigt är att få fram sömnstörningar och sätta in vård i yrken med speciella risker, som yrkestrafiken.

– De flesta trafikolyckor beror på annat än det tekniska. Att som i Åbo erbjuda hälsokontroll i samband med bilbesiktningen var en utmärkt idé. Fordonens skick granskas en gång i året, och vi bör också se till att föraren är i skick, betonar Härmä.

Ansvar hos arbetsarrangemang

Små företag med färre än tio anställda — hit hör ofta transportfirmorna…- har ofta underlåtit att orda lagstadgad företagshälsovård. Härmä menar att bristen på yrkeskunnig arbetskraft borde få arbetsgivarna att inse att det lönar sig att systematiskt granska hälsan för dem som har belastande arbetsuppgifter.

– Den mänskliga faktorn ska inte få leda till olycka, utan arbetsförhållanden ska göras så att olyckor förebyggs. Brådska, trötthet, den mänskliga faktorn kan väl ligga bakom det ökande antalet arbetsolycksfall, påpekar Härmä.

Det är mänskligt att någon gång vara trött, och för det får människor inte skuldbelastas. Har chauffören somnat är det inte berättigat att ställa individen till ansvar i rätten. Ansvaret är ofta i arbetsordningen.

– Med flera chaufförer, arbetsrotation, skiftessystem kanske olyckan aldrig hänt. Kritiska arbetsskeden som ger stress och trötthet bör lyftas fram, och åtgärder sättas in så arbetssäkerheten förbättras, säger Härmä.

– Pigga människor gör färre fel, de fungerar effektivt. Och det ligger i det gemensamma intresset för alla på arbetsplatsen.

Mänsklig dimensionering i arbetet

Härmä betonar att arbetsdimensioneringen bör vara mänskliga. Att följa arbetstidslagen garanterar inte nödvändigtvis varken arbetstrivsel eller att arbetet är tryggt. Lagstiftning om gummihjulstrafiken inkluderar bestämmelser endast om kör- och vilotid, inte om den totala arbetstiden. Det har kan leda till långa, belastande veckoarbetspass.

– Tröttheten kan minskas genom arbetstidsarrangemang. Men vi ska också ha kunniga förmän som leder arbetet, folk som kan planerar schemat systematiskt. Konkreta verktyg behövs, och de finns i arbetstidsmodeller för industrin, för vårdsektorn etc. Det gäller att informera och ta i bruk.

Sömnlöshet kan beror på mycket: organiska sjukdomar, privata problem men också stress på arbetet, osäkerhet om jobbet. Snuttjobbare stressas av nya arbetsmiljöer stup i kvarten.

Är du långvarigt trött, bör du ta kontakt med företagshälsovården. Utgör du en risk för arbetskamraterna är det förmannens sak att ingripa och kräva en kartläggning av arbetsförmågan. Är orsaken stress på jobbet, gå igenom saken där. Det är där burnout klaras upp, genom att arbetet läggs om.

– Vi måste också lära oss att tolerera olikheter, att en del alltid är sömnlösa, att andra är ständigt morgonsömniga. Det här är långt genetiskt betingat, säger professor Mikko Härmä.

– Kanske också fler trivs i jobbet om de inte behöver vara helt perfekta!

IE

Markkanen och hans kolleger förser 34 affärer med varor, dag och natt. De längsta rutterna går till Tammerfors, Björneborg och Keminmaa.

– Sällan kör vi hela natten, utan återvänder hem eller startar vid 2–3-tiden, berättar Markkanen, också arbetarskyddsfullmäktig för de 170 som arbetar här ute. Av dem är14 chaufförer, resten jobbar på lagret. Totalt har Halpa-Halli en personal på 1 300.

Att starta på natten är tyngst.

– Normalt sover jag bra, men då är det svårt att få fatt i sömnen. Det är bara att vänta, kolla klockan, kanske sova en fyra, fem timmar som bäst. Det är ingen ordentlig sömn, säger han och berättar att en del kolleger föredrar att sova i bilen inför en nattstart.

Tar inga onödiga risker

Kari Markkanen promenerar från och till jobbet. Kroppen får motion och den friska luften gör gott. Övermannas han ändå av trötthet vid ratten, tar han en kort paus och en kopp kaffe. Risken att somna vid ratten tar han inte.

– Det är viktigt att allt är i skick, om olyckan är framme. Fingret pekar ju alltid på yrkeschauffören som den skyldige, säger han.

Stressen i jobbet har ökat, det ser Markkanen också som ordförande för Bil och Transport i Karleby.

– Stress ger dålig sömn och trötthet. Ibland är det vi själva som skapar stressen, som skyndar på, även om vi i Halpa-Halli inte är tvungna att snegla på klockan då vi lastar och lossar. Jobbet tar den tid som behövs, säger denna kolugna österbottning.

Lite stress känner han om turen drar ut på tiden och en arbetskamrat väntar på att få ta över bilen. Eller om han själv får bilen mycket sent, och de egna planerna för kvällen, som att se yngre sonens bandymatch, går om intet.

Markkanen betonar att avtalen följs till punkt och pricka. Den maximala körtiden per dygn är 9 timmar, men inklusive lastning och lossning är det tillåtet att ibland jobba 15 timmar.

– För mig hinner nio timmar bra till, säger Kari Markkanen som kört långtradare i 28 år.

Också då arbetspasset slutar efter midnatt promenerar han hem, tar en dusch, dricker en kopp kaffe och kopplar av en stund. Genast är det inte lönt att försöka somna.

– Jag lägger mig vid 3–4-tiden och sover en åtta, tio timmar. När mina två söner var små, undrade de nog över att pappa alltid sov.

IE
Foto: ESA MELAMETSÄ