– Många talar om globalisering som något abstrakt och avlägset. Men samtidigt är det alltid även lokalt och konkret. Det handlar om vår vardag, säger forskaren Rolle Alho som forskar vid Åbo Universitet och CEREN, centret för forskning om etniska relationer och nationalism i Helsingfors.

I sin vardag ser han konkret vilka slags problem den osäkra och oberäkneliga arbetsmarknaden ställer löntagarna inför.

– Dagens unga och andra grupper av nykomlingar är prekära på marknaden. Vi står inför en osäker framtid där utbildning inte garanterar jobb, där det är svårare att göra karriär och där konkurrensen är hårdare, säger Alho.

– Det här kan även leda till olika slags maktmissbruk på arbetsplatser när de som är i osäker position inte vågar kritisera någonting.

Allt detta påverkar också fackföreningsrörelsen, påpekar Alho.

– Arbetsmarknaden globaliseras och blir mer flexibel. Intressebevakningen blir därför mer komplex. Inom många branscher är det svårare att definiera begrepp som yrke, arbetsplats och arbetstid.

Vad gör då den finländska fackföreningsrörelsen i denna vändpunkt? Hur påverkas intressebevakningen av globaliseringen? Hur får vi facket att locka med de nya på marknaden när arbetslivet ser ut som den gör?

Några av de här frågorna behandlas i en nyutkommen bok om den finländska fackföreningsrörelsen och globaliseringen.

Rolle Alho har bidragit med ett kapitel om invandrare och etnicitet i facket.

– Bara kring 26 procent av invandrarna på arbetsmarknaden är fackligt organiserade. Facket har därför en viktig uppgift i att närma sig dem och berätta om verksamheten och vilka rättigheter de har. Och på ett språk de förstår.

– Invandrarnas anslutning till facket ser ändå ut att öka åtminstone inom den privata servicebranschen och byggbranschen.

Invandrare, eller nyfinländare, är ett återkommande tema i boken.

– Många invandrare kommer från länder där fackföreningsverksamhet är förbjudet. Här är det en rättighet, konstaterar pol.dr. Mika Helander som redigerat boken.

Gammalmodigt och tråkigt?

Att locka med invandrarna är en stor utmaning för facket i dag. Samma svåra uppgift har facket när det gäller de unga.

– Många unga upplever kanske facket som gammalmodigt. De tycker kanske att de bara koncentrerar sig på de traditionella löntagarnas intressen, funderar Alho.

– Facket talar ofta ett språk som är svårt att översätta till vardagsspråk och personliga upplevelser. Ta till exempel anställningsskydd, hur många unga förstår vad det egentligen innebär?

– Tänk bara på inpodebatten (fi tupo), när allt kretsade kring den inkomstpolitiska helhetslösningen. Det är många komplexa frågor som behandlas och som håller facket på distans, påpekar Helander.

– Facket bygger ju på idén med stabila arbetsförhållanden. I dag är verkligheten en annan för bland annat unga och invandrare. Dessa grupper känner kanske inte samma gemenskap i facket, säger Alho.

Varken Helander eller Alho vill försöka leverera en banbrytande lösning på hur facket kunde rekrytera fler unga. Däremot ser de en stor hotbild i om facket inte lyckas aktivera fler.

– Återväxten måste tryggas. Hittills har intressebevakningen skötts på ett invant och ganska traditionellt sätt. Men frågan är hur de nya ska agera? Hålla kvar den traditionella intressebevakningen och samtidigt satsa globalt?

De traditionella uppgifterna måste anpassas till verkligheten i det mångkulturella samhället, menar Helander.

– Mer resurser behövs. Regeringen ser ut att minska på arbetarskyddsdistriktens resurser, vilket påverkar facket. Om staten minskar kontrollen måste facket lägga ner mer resurser på att följa upp alla arbetsvillkor.

Global lojalitet

Bakom utmaningarna som målas upp ligger också ett mer sociologiskt tänkande.

– Förut fanns ett nationellt starkt vi-tänkande. I dag håller den här vi-konstruktionen på att ändras. De som tidigare varit våra konkurrenter utomlands blir våra samarbetspartner. Vi kan inte bara tänka på våra nationella intressen, utan måste uppvisa solidaritet med folk som har dåliga arbetsförhållanden globalt, säger Helander.

I grunden är det ändå fråga om löntagarnas regelrätta intressebevakning, menar han. På den punkten får den fackliga verksamheten inte ändra.

– Samtidigt måste facket börja satsa mer globalt och rikta blickarna utomlands.

Den finländska fackföreningsrörelsens verksamhet utomlands är också temat för ett flertal artiklar i boken.

– Genom att satsa på internationell verksamhet kan facket påverka globala företag, påpekar Helander.

– Satsar vi på att skapa rättvisa utomlands har det en inverkan på konkurrenskraften hos våra företag.

– Men som det är nu tycker vi det är lättare att blunda för missförhållanden långt borta i avlägsna länder, konstaterar Helander.

– På den här punkten skulle en ny generation fackligt aktiva kanske kunna förstärka fackets internationella verksamhet.

JOHANNA HOLMSTRÖM
Foto: SYNNÖVE RABB