Här i södra Finland ställer vi oss främmande till ped för cykel. I Österbotten är det ordet det vanliga. Och utanför min hemregion, östra Nyland, är bisi för gubbe mer eller mindre okänt. För en östnylänning känns diskussionen om det ska heta jultomte eller julgubbe eller eventuellt julbock lite onödig. Det är ju "julbisi" han heter. Men de flesta av oss använder ett ord som förstås i en vidare krets när vi rör oss på annat håll.

Ibland blir jag tveksam om ett ord är en finlandism eller inte. Nu har jag fått ny hjälp genom omarbetade Finlandssvensk ordbok som utkom i höstas. Jag läste inte långt förrän jag lärde mig något nytt. Andelshandel heter på Sverigesvenska kooperativ affär. Andelslag är i Sverige ekonomisk förening, kooperativ, andelsförening.

Butiksbil heter i Sverige varubil, men det kommer jag att ha svårt att använda här hemma, det kan jag medge. Kundvagn för butikskärra är det däremot lättare att lära sig.

Ett finlandssvenskt ord jag aldrig förstått mig på är bilstall. Det heter ju garage och därmed jämt, har jag alltid tyckt. Stall är något man har hästar i, numera tycks det också finnas en del åsnor på fyra ben på våra breddgrader, så då kanske man behöver särskilja på häst- och åsnestall. Men det är förstås ett översättningslån när man talar om bilstall.

Inne på bilar så gäller det att komma ihåg att acku heter bilbatteri på svenska. Ackumulator används i tekniska sammanhang. Det är säkert en och annan finlandssvensk som fått ta sig en funderare när bilbatteriet sagt upp kontraktet i Sverige och han behövt köpa ett nytt.

Batterier talar vi däremot gärna om när man i Sverige talar om (värme)element.

Den är intressant, den finlandssvenska ordboken. Jag kommer att ha många trevliga stunder tillsammans med den. Hittills har jag läst inledningen och bokstäverna a och b, så jag lär återkomma till fler saker i den.

Nu hittade jag ordet blåstämplad om emmentalerost. Den är lagrad i tre månader, den röda i sex och den svarta i nio månader. Motsvarande märkning finns inte i Sverige, säger ordboken lakoniskt. Nej, det finns det inte. Däremot talar man om lagrad och mellanlagrad. Där lagrad närmast motsvarar svartstämplad och mellanlagrad rödstämplad.

Och kom ihåg att man baddar sår, inte mat. Där vi talar om att badda en maträtt borde vi för att bli förstådda också i Sverige tala om att maträtten ska sjuda, småkoka, puttra.

Ibland kan felöversättningar säga en hel del om översättaren. För ett tag sedan talade en FFC-direktör om att permitteringarna blir dyra för arbetslöshetskassorna. Jag som inte har TV, fick ett sms om att Text-tv skrev: "Permissioner dyra för a-kassorna." Översättaren måste ha varit en ung kille, som kom ihåg hur dyrt det blev om han ville festa lite under permissionerna under värnplikten.

Notisbyrån försåg under läkardagarna oss med en ny sjukdom. Hypokondri är inbillningssjuka, det vet vi. Dementi måste i så fall vara motsatsen, förnekande. Av sammanhanget framgick dock att översättaren slarvat och strukit ett a i finskans dementia. Så lätt är det inte att översätta. Sjukdomen dementia heter demens på svenska. Sedan slarvade också redaktionssekreteraren, som publicerades nyheten utan att korrigera felet.

För vi ska väl inte följa den svenska turisten, som tyckte att finska var mycket lätt och ropade "yksi taksi straksi!"

Tryckfel kan bli riktigt roliga. Nu har statens krigsstigar en egen miljöchef, om man får tro en bildtext i den stora finlandssvenska tidningen. Där stod det "miljöchef för Statens härvägar". Hur man får järnvägar att bli härvägar förblir för mig en gåta.