Hur kunde det gå såhär?

Det verkar som om partierna tappas förmågan att kommunicera med folket. Det är fatalt om det är så, inte minst för vänstern, vars folkliga förankring är rörelsens grundval.

I dagens valkampanjer är det imagen som gäller. Att skapa en förnimmelse av något är viktigast. Väljarna skall ges en föreställning om något som de tycker sig vilja anamma.

Men tänk om väljarna verkligen vill ha svar på reella problem i tiden som, i detta fall, EU har att lösa? Var blev diskussionen om den ekonomiska kris som grasserar i världen, inte minst i EU. Hur skall vi tas ur den, vilka åtgärder är man i olika politiska läger beredda att gå till. Vem är beredd att återinföra en viss reglering av bankverksamheten, vem är beredd att plocka fram statliga styrmedel i en ekonomi, som marknaden visat sig inte kunna styra?

Nu förhåller det sig så att de europeiska socialdemokraterna, t.ex., har ett program för en som man kallat det "grön stimulanspolitik". Den bärande idén är att ekonomin nu kunde stimuleras genom massiva investeringar i hållbar utveckling. Kombinera det stora investeringsbehov som finns inom miljösektorn med den samhällsekonomiska nödvändigheten att satsa offensivt. Samtidigt låta staten ta tillbaka något av det initiativ den förlorat till marknaden – en marknad som inte lyckades sköta sitt åtagande när det kom till kritan.

Men om detta handlade EU-valet inte. Den gröna stimulanspolitiken blev aldrig till kött på benen i valrörelsen; inte i vårt land och tydligen inte annorstädes heller.

Visst är det viktigt att dagvården i Vanda fungerar bra och att skolorna i Kronoby blir sakligt städade. Men vi vill väl inte att EU skall blanda sig i den saken. Då skall vi också låta de lokala frågorna stå över när finländska EU-parlamentariker skall väljas och i stället debattera frågor som verkligen avgörs i Bryssel och Strasbourg. Det är komplicerade frågor, snåriga att sätt sig in i, besvärliga att tydliggöra för allmänheten. Må så vara. Det är ändå sådant EU handlar om. Det kommer vi inte ifrån.

Europaparlamentet är politiskt sammansatt. Det handlar inte om Finland mot alla andra. Det handlar till övervägande del om vänsterpolitik mot högerpolitik. Då skall de ideologiska skiljelinjerna lyftas fram i debatten. De politiska alternativen tydliggöras.

Låt oss till sist kasta fram en kättersk tanke.

Vårt extremt personfixerade valsystem lämpar sig synnerligen dåligt för ett val där 13 mandat skall besättas med hela landet som en valkrets. Det leder till att ett hejdlöst odlande av diverse personkulter skymmer sakfrågorna. EU-valet borde begås med långa listor. Så sker i de flesta andra demokratiska länder.

HANS JERN