Kassaarbetaren Mirja insjuknade i plötslig influensa och gick till närmaste hälsostation för att få ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Arbetsgivaren krävde att få sjukintyg från och med den första frånvarodagen.

Mirja lämnade in sjukintyget till sin chef, som emellertid meddelade att intyget inte duger, eftersom det inte är utfärdat av företagshälsovårdens läkare. Mirja gick sjuk på jobb och lyckades smitta ner också sina arbetskamrater.

– Mirja skulle inte ha behövt gå med på arbetsgivarens krav. Arbetstagarna skall i första hand vända sig till den egna företagshälsovården, men kan enligt eget förgottfinnande utnyttja också andra yrkesutövare inom hälsovården, säger chefen för Servicefackets juridiska tjänster, Markku Kuoppamäki. Han berättar att det också finns ett prejudicerande beslut i saken från arbetsdomstolen.

Endast i vissa gränsfall kan arbetsgivaren kräva att uttryckligen företagets hälsovård anlitas.

– Arbetsgivaren kan förutsätta att arbetstagarna anlitar företagshälsovården, men om man har gått annanstans och fått ett läkarintyg som arbetsgivaren inte godkänner, måste han be arbetstagaren att också besöka företagsläkaren, berättar FFC:s expertläkare Kari Haring.

Han menar att det är slöseri med hälsovårdstjänsterna att kräva intyg redan för den första dagen.

– För influensa eller magsjuka behöver man inga läkarordinerade mediciner, vila och egenvård hjälper. Lyckligtvis har många företag gått över till en praxis enligt vilken man inte behöver något läkarintyg för några dagars sjukfrånvaro och inte ens ett frånvarointyg från hälsovårdaren, säger Haring.

Att många arbetsgivare kräver läkarintyg vittnar, enligt Harding om att arbetsgivaren saknar förtroende för arbetstagarna.

Hälsouppgifter konfidentiella

På arbetsplatserna borde det inte vara oklart för någon att hälso- och sjukdomsuppgifter är absolut hemliga. Enligt lagen får information om hälsotillståndet hanteras endast av personer som på basen av uppgifterna bereder eller fattar beslut om anställningen eller förverkligar dessa beslut, så som chefer och löneräknare.

Uppgifterna om personalens hälsotillstånd skall förvaras på annan plats än där arbetsgivaren arkiverar personuppgifter i allmänhet.

Arbetsgivaren ser på läkarintyget orsaken till sjukfrånvaron, dvs. diagnosen. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren bestrider arbetstagarens arbetsoförmåga, fastän läkaren har beordrat vila. Detta sker framför allt i fall där orsaken till arbetsoförmågan är utmattning.

– Om det finns tvivel beträffande sjukdomen är det skäl att arbetstagaren ber om ett nytt, mera specificerat läkarintyg, råder Kari Haring.

Han menar att det är problematiskt att läkaren inte nödvändigtvis har möjlighet eller motivation att fundera över vilket slags arbete en människa utför. Endast yrkesbeteckningen avslöjar ingenting om vilka arbetsgifter patienten har i verkligheten.

– I en del arbeten kan redan en lindrig sjukdom orsaka arbetsoförmåga, i andra inte.

Haring säger att det borde vara självklart att man på arbetsplatsen inte sprider hälsoinformation och att de uppgifterna inte används för något annat än för löneräkning och för ansökan om FPA-ersättning.

Sjukdom eller ej?

En människa kan vara sjuk, men ändå inte nödvändigtvis oförmögen att arbeta med sina egna arbetsuppgifter. Tolkningen av arbetsoförmåga har skärpts betydligt.

Städaren Kaitsu fick intyg av läkare om sin arbetsoförmåga. Hans jobb gav honom svår värk i nacke och axlar. Kaitsu gav arbetsgivaren ett läkarintyg, men fick beskedet att han inte behöver städa, utan kan portionera ut tvättmedel i städvagnarna i stället.

– Om arbetsgivaren anser att en människa har arbetsförmåga för någon annan uppgift än sin egen, måste arbetsgivaren bevisa detta med ett nytt läkarintyg. Överhuvudtaget kan arbetsgivaren inte ensidigt besluta om tolkningen av ett läkarintyg, utan att höra arbetstagarens och läkarens åsikt i saken, säger Kari Haring.

Inom Servicefacket PAM förekommer ersättande arbete, men fenomenet är inte särskilt utbrett, berättar Markku Kuoppamäki.

– Läkarintyg respekteras, säger han.

Svenskar är mera sjukskrivna än finländare. Svenskarna är inte ett krassligare folk, utan det beror på att de har en lägre tröskel för att anhålla om sjukledighet. Finländarnas rädsla att be om sjukledighet hämnar sig senare i arbetslivet. Sjukdomarna samlas på hög, inträffar oftare och leder till slut till förtida pensionering.

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA