Prekariat är härlett ur orden prekär, som närmast beskriver en besvärlig situation, och proletariat. Ordet myntades enligt Wikipedia i Frankrike redan på 1960-talet, men började dyka upp i finskan och svenskan först på 2000-talet. I Sverige används det knappast alls, de flesta svenska träffarna på google är från Finland. På engelska talar man om "precarious jobs", osäkra jobb.

Till prekariatet hör mänskor med atypiska anställningar, kortjobb, snuttjobb, visstidsanställningar. Främst har begreppet använts bland akademiker, närmast studeranden. Många av dem jobbar med korta anställningar inom serviceyrken, där lönerna inte hör till de högsta. Till att börja med var inställningen till facket negativ — högst troligt för att vi har haft svårt att få ut budskapet att vi arbetar för alla anställda, oberoende av anställningsform.

Hur svårt det kan vara att få ut sådan information visas av att jag för bara ett par, tre år sedan fick en fråga av en journalist av den äldre stammen, som undrade när facket ska sluta kräva fast anställning på heltid för att någon ska få bli medlem. Jag stod som ett levande frågetecken, för under alla de år jag jobbat inom facket har anställningsformen inte varit avgörande. Sedan visade det sig att mitt eget fackförbund — Journalistförbundet — faktiskt en gång i tiden har haft en sådan bestämmelse i sina stadgar. De stadgarna har lyckligtvis ändrats.

Nu har prekariataktivisterna och facket börjat diskutera — FFC arrangerade ett välbesökt och givande seminarium kring temat i oktober. Båda parterna har allt att vinna på att samarbeta mot det som Jukka Peltokoski sa i förra numret av Löntagaren: "Vi är inte ute efter att förringa någons yrke eller arbete, utan de anställningsförhållanden som skitarbetsgivarna erbjuder. Också i Finland jobbar man med oanständigt dåliga löner och anställningsvillkor." Denna kommentar föranleddes av uttryck som "skitjobb" för lågavlönade servicejobb användes av en del prekarister då rörelsen ville göra sig känd.

Vi diskuterade ordet prekariat i FackTerm, arbetsmarknadens svenska språknämnd, och funderade också på varför det används mer i Finland än Sverige. Något svar kom vi inte på.

Däremot har jag ett eget antagande till varför det är så. Depressionen på 1990-talet i Finland var hemgjord. Men den ledde till att antalet kortjobb ökade. Då lanserades också termen snuttjobb, inte heller det känt i Sverige. Jag tror att fenomenet snuttjobb kommer att sprida sig till Sverige nu i den globala kris vi genomlever. Om svenskarna också anammar vårt ord för fenomenet återstår att se.

x x x

Jag satt nyligen på ett tvådagars finlandssvenskt möte. Jag frapperades hur utbredd direktöversättningen av finskans tehdä päätös är. Av alla talare var det bara en handfull som talade om att fatta beslut, resten direktöversatte från finskan. Och tyvärr tror jag att de alla trodde att de talade korrekt svenska och inte översättningska. Alltså: på svenska fattar eller tar vi beslut eller beslutar. På finska heter det alltså tehdä päätös.

Så här inför jul är det skäl att önska alla trevliga julfester och/eller personalfester. Lillajul firar vi finlandssvenskar lördagen före första advent. Svenskarna har inte upptäckt att man kan fira att adventstiden börjar.