– Bokpaketen är tyngst men också paketens form kan vara besvärlig, säger den späda ukrainskan på flytande finska, efter bara drygt ett år i Finland.

Upp till 30 kilo klarar transportbandet av. Tyngre paket, långa och otympliga försändelser sorteras för hand på ett skilt band. Mattor, madrasser langas vant från kärror upp på bandet av Mohamed Bashir Mohamed och hans kolleger. Arbetsinstruktören Ali Moge assisterar.

– Koderna är ibland fel, och vi kollar tillsammans. Men jag håller också koll på ergonomin, att paketen hanteras rätt, säger Ali Moge som talar flytande finska, engelska och somaliska.

Språken är många här i Itellas enorma logistikcentral i Vanda. Var fjärde arbetstagare är invandrare, berättar PAU:s arbetarskyddsfullmäktige Jouni Kaiponen som tillsammans med produktionschefen Tapani Väisänen och personalchefen Krista Mäenpää guidar oss runt i sorteringen. Lyften är många, den fysiken sätts på prov men också psykiskt belastas arbetstagarna i jobbet. Takten är hård, med flera toppar per dygn.

Genom sorteringen passerar 22 miljoner försändelser i året, 88 000 per dygn. Av dem hamnar i snitt varje dag 6 000 i specialhanteringen.

Frågeformulär, hälsokoll och videofilming

De höga sjukfrånvarotalen på 8 procent och arbetsolyckorna, merparten lindringa, fick logistikcentralens ledning, huvudförtroendemännen och arbetarskyddet att oroa sig över arbetsbelastningen. Lagen stadgar också tydligt och klart att arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetet inte utgör en risk för arbetstagarnas fysiska eller psykiska hälsa. Itellas logistikcentral beställde därför hösten 2008 ett serviceprojekt, "Pihlaja" (Rönnen), av Arbetshälsoinstitutet.

Tre skeden undersöktes: då paket kommer in och matas upp på sorteringslinjen, då paket sorteras i sorteringslinjens slutända och sortering av specialpaket. Fyrtiofem personer, av dem åtta kvinnor, fyllde i frågeformulär, genom hälsoundersökning och videofilmades då de utförde sina arbetsuppgifter. Var och en har fått en individuell rapport med resultat och förslag för framtiden. Hela personalen ska också informeras, både om undersökningen och den konkreta verksamhetsplan som Itellas Logistikscentrals ledningsgrupp gjort upp på basen av rapporten. I gruppen sitter Väisänen, Mäenpää och Kaiponen, men i uppgörande av rapporten har också arbetstagare, förmän och informatören deltagit.

– De personliga rapporterna var verkligt fina. Hela projektet har gjorts i gott samarbete, här och med Arbetshälsoinstitutet. För oss var det en verklig toppengrej, säger en klart nöjd arbetarskyddsfullmäktig och de övriga två nickar instämmande.

Egen aktivitet, ergonomi och arbetsledningen

Projektet visade klart tre områden där förbättringar behövs: det lönar sig för arbetstagarna att motionera tillräckligt och se om sin livsstil så de mår bättre både i jobbet och på fritiden. Dessutom lönar det sig att utveckla ergonomin och arbetsledningen.

I verksamhetsplanen finns fem konkreta sätt för konditionshöjning. Tre konditionskurirer ska aktivera sina kolleger och marknadsföra Itellas breda utbud av sponsrad motion. Nästa år kör viktväktargrupper igång liksom ett Sluta-röka-projekt. Proffs kommer att ge råd på speciella motionsrådgivningsstationer om löpning, bollsporter med mera. Pausgymnastiken planeras ännu för att passa olika uppgifter och pausscheman..

Ergonomin ska få ett lyft genom att arbetsuppgifter omdefinieras. Arbetstagarna ges möjlighet cirkulera mellan olika uppgifter under dagen, för att minska belastningen som t.ex. repetitiva rörelser i pakethanteringen ställer på rygg och nacke.

– Vi vill bryta ensidigheten. Kanske kör samma person truck, matar in paket på bandet. Folk har svarat att de är pigga på att bli mångkunniga. Först ges självklart utbildning, annars uppstår nya risker, understryker Kaiponen.

Utbudet av hjälpmedel ska byggas ut, efter en grundlig kartläggning och ingående instruktion.

– Det ska bli lika naturligt att använda hjälpmedel t.ex. för tunga paket, som det är i dag för alla att bära skyddsskor, säger arbetarskyddsfullmäktige Kaiponen.

En del av de nitton arbetsinstruktörerna ska omskolas till ergonomiexperter. Bullertopparna — då metall slår mot metall och ljudet växer då det möter stora metall och betongytor — ska kapas.

Också de tysta ska komma till tals

Förmännen ska bli bättre på arbetsledning, bl.a. vill personalen ha bättre information om bakgrunden till olika beslut. Till sin hjälp har förmännen redan nu en materialbank på data. Arbetstagarna ska få mer möjlighet påverka listorna över arbetsturer så de passar hans eller hennes liv.

– Ofta är det så att bara de mest högljudda kommer till tals. Nu vill vi ha större jämlikhet — också de tystlåtna ska få sin röst hörd, säger Väisänen.

– Det är en klart psykisk belastning om du inte kan påverka ditt jobb, inflikar personalchef Krista Mäenpää som fått positiv feedback på projektet, inte minst på den individuella rapporten med personliga rekommendationer. Nu gäller det att hitta mätare för hur förbättringarna biter.

Väisänen räknar med att rekrytering blir aktuell om ett år igen. Då ska konditionen kontrolleras vid sidan av språkkunskaper. Kunskap i finska kan sedan byggas på redan nu på Logistikcentralens egna skriv- och talkurser.

Mångkulturen ses som klar fördel men också en utmaning. Det krävs en del av alla då trettiotalet nationaliteter med olika arbetskultur samsas på en och samma arbetsplats.

– Både vi infödda och nyfinländarna lär oss av integrationen, säger Kaiponen.

– Vi måste alla bli bättre på att integrera invandrare i det finska arbetslivet, påpekar Mäenpää.

– Språkutbildning borde vara obligatorisk, först då kommer folk in i jobbet, tillägger Väisänen.

Projektet Pihlaja har kostat en del men produktionschef Tapani Väisänen menar det är en god investering för framtiden.

– Ser man inte längre än till kvartalsekonomin finns alltid skäl att avstå från att investera. Men får vi bort någon procent i sjukfrånvaron och den ena av de två allvarligare arbetsolyckorna i året har projektet betalat sig, slår han fast.

INGEGERD EKSTRAND
Foto PATRIK LINDSTRÖM