– Den här filade vi på i flera månader. I avtalet ingick att den skulle skrivas så den förstås av alla, inget forskartjafs så den kan utgöra underlag till konkreta åtgärder, påpekar Hopsu som ledde projektet där belastningen mättes genom kontroll av andning och pulsfrekvens, återhämtning, konditionskoll genom cykeltest och videofilmning under arbetet.

Belastningen bestämdes genom att mäta fysiska, psykiska och sociala faktorer. Forskarna använde sig först av internet, för att presentera sig med foto för alla, innan de rörde sig på arbetsplatsen, och för ett frågeformulär över webben där svar önskades om ledning, arbetsgemenskap, belastning, skiftesjobb, arbetstid, stress mm. Det här föregicks av ett intensivt samarbete med projektledningen på Itella.

– Vi satsade hårt på förhandsinformation, via internet, genom infoträffar. Projekt som görs tillsammans kräver bra information till alla, betonar Hopsu.

Kulturbakgrund vägs in

Ett eftermiddagsskift, med genomsnittsålder på 37, i den tyngsta sorteringen undersöktes. Ungefär häflten av de 45 var invandrare, vilket krävde en del nytänkande av forskarna.

– På frågan om arbetstagarna upplevde att lyften var ansträngande belastningen som ansträngande, svarade de nej. Här måste vi väga in olika kulturbakgrund, även om våra mätningar stödde svaret, säger Toivonen.

Bördornas lämplighet, hur trygga de var, ryggens och armarnas ställning, bruk av styrka mättes för att få fram riskfaktorer. Exakta gränser finns inte, men belastningen påverkas av om lyften upprepas, hur man står och vrider kroppen. Paketen vägde i snitt 5 kg.

Genom en enkel omplacering av leveranskärran minskade vridningen från 180 till max 90 grader.

– Problemet ligger i hur paketen lyfts, inte hur många de är och att rörelsen upprepas. Genom att placera paketen rätt och lyfta rätt minskar belastningen rejält, säger Toivonen.

Öva lyftteknik och ge hälsoinfo

Leila Hopsu efterlyser lyftövningar, bättre arbetsintroduktion och grundinformation också om vikten av att sköta sin egen hälsa. Det gäller alla arbetsplatser, ingalunda bara Itella.

– Det här borde sättas upp på agendan, av oss forskare och av företagshälsovården så att arbetsplatserna sedan beslutar gå in för det. Mäter vi belastningen mångsidigt, får vi friskare arbetstagare och arbetet löper. Att förebygga kostar mindre än att komma in efteråt, betonar hon.

Hälsokontrollen visade också på risker hos de enskilda som fick personliga råd som feedback. Brist på fysisk motion, att dra ner på rökning och alkoholkonsumtion främjar hälsan.

– En låg prestationsförmåga utgör en direkt hälsorisk. Det här är ju något som arbetstagarna själva påverka.

De centrala fynden redovisas i artikeln invid. Liksom trion på Itella är både Leila Hopsu och Risto Toivonen mer än nöjda med samprojektet, som redan gett konkreta resultat.

– Ivern hos gruppen på Itella var fantastiskt inspirerande, säger forskarduon som närmast kommer att informera hela logistikcentralens personal om projektets resultat.

Forskare kan visa vägen och stöda, men arbetsplatsen själv ska göra förbättringarna. Bollen är nu hos Itella.

INGEGERD EKSTRAND
Foto PATRIK LINDSTRÖM