Ett nyord i finlandssvenskan stötte jag på nyligen. Min lokaltidning berättade om att en kallmack hade utsatts för ett rånförsök. Jag har inte stött på det ordet tidigare, men det är helt förståeligt för finlandssvenskar som kan finska. Kylmäasema talar finnarna om när svenskarna säger tankomat. Kallstation är alltså en direktöversättning och inte gångbar utanför våra gränser.

Ibland undrar jag varför vi envisas med att tala om bankautomater. I Sverige har man ett kortare ord, bankomat. Enkelt och behändigt, tycker jag.

En del redaktörer tycks förälska sig i finska uttryck. Raskas kaasujalka talar finnarna i vardagligt tal om när någon tryckt för hårt på gaspedalen. På svenska kan man också tala om att man gasar på, eller gasar på för fullt, när man struntar i hastighetsbegränsningar. Men tung gasfot är ingenting annat är översättniska och förstås inte av personer som inte kan finska.

Sms-spalterna i de finskspråkiga gratistidningar som sprids i min region är ibland roliga, men för det mesta bara trista utan betydelse för andra än de inblandade. Ibland finns det också angrepp på oss finlandssvenskar. Det senaste var en person, som inte visste att vi läser finska i de svenska grundskolorna. Han fick naturligtvis svar på tal.

Min finska lokaltidning, som jag prenumererar på, gladde mig nyligen. I ett svamprecept, som förstås gick helt på finska, står det efter herkkutatti (karl johan). Av någon anledning ville skribenten upplysa om vad svampen heter på svenska. Denna goda svamp har dubbelnamn och kallas också stensopp.

Årets gissel i svampskogen heter älglusfluga, populärt och kortare älgfluga. På finska hirvikärpänen. Lika envis och seglivad som många felöversättningar.