– Vi har burit hit tegel och i dag får jag börja mura, berättar Iina och säger att hon också har fått pröva på att kapa tegel.

– Praktiskt arbete är roligare än teorin. Jag har drömt om ett jobb i inredningsbranschen så jag får bland annat öva hur man lägger kakel.

Husbyggnadslinjen i Salpaus är populär, efter inträdesproverna är det omkring hälften som får börja studera. Varje år får ett sextiotal husbyggare sin examen. Det första året är teori, hela andra året går man i lära på skolans byggen och tredje året ägnas åt praktik i olika företag och slutförande av teorikurserna.

Fortlöpande kontroll

På arbetsplatsen sker allting på riktigt. Man tillverkar här egnahemshus för den fria marknaden. Just nu jobbar man med tre hus, av vilka ett för tillfället handlar om fasadarbete och ett annat om husgrund och vattentak.

– Det viktigaste av allting är arbetssäkerheten. Utöver den personliga skyddsutrustningen görs det dagliga kontroller av arbetsplatsen. För närvarande har vi ganska höga byggställningar och vi går igenom att de står stadigt i pass, att arbetsnivåerna är hela och inga farliga glipor har uppstått. Utöver de dagliga kontrollerna har vi veckovisa underhållsgranskningar som vi tecknar ner till pappers, berättar ansvarige arbetsledaren, läraren Jaakko Sorsa.

Han har undervisat unga i 32 år och säger att arbetarskyddet har utvecklats enormt under den tiden. Det handlar idag inte bara om regelbunden granskning av personlig utrustning och byggarbetsplats, för man kontrollerar nästan med förstoringsglas att redskap och verktyg hanteras rätt och byggarbetsplatsen hålls städad.

– De flesta arbetsolyckorna i vårt land sker på byggena och därför är vi särskilt noggranna med den biten. Det handlar om fortlöpande attitydfostran och arbetarskyddet genomsyrar all undervisning och alla arbetsuppgifter, berättar utbildningschef Matti Haara.

Olyckorna skrivs upp

– Hej, hjälmen på, ropar Eetu Montonen högt uppifrån till reportern. Han och kurskamraten Timo Kankainen står på byggställningen och murar fasadpelare. Lärar Lahtinen kastar en blick på vad gossarna har fått gjort och berömmer dem — det är redan fjärde pelaren de murar. Pojkarna säger att lärarna är stränga arbetarskyddsväktare.

– I princip kan man falla ner härifrån, eller en tegelsten kan falla på ens fötter, är pojkarnas bedömning av riskerna här uppe. De två gossarna är ivriga studerande och uppskattar att de hela tiden blir duktigare hantverkare och de tror att de kommer att få intressanta jobb när de blir färdiga.

– Det är ju också ganska klart att vi som blir färdiga härifrån en vacker dag bygger vårt eget hus, säger Kankainen.

Det vimlar av unga byggare på bygget och lärarna surrar runt mellan de olika projekten och ger råd och kollar läget. Specialyrkesman, arbetsledare Juhani Ikonen instruerar idag några unga i hur de skall bygga vattentaket till ett garage. Han säger att arbetarskyddsläran går väl hem hos de unga.

– De unga använder sina hjälmar, skyddsskor och overaller, men skyddsglas och hörselskydd kan de glömma ibland. Dagens hjälmar som är kopplade med den övriga utrustningen fungerar väl, säger Ikonen och demonstrerar sin egen hjälm.

Ikonen har noterat att utomstående arbetarskyddsexperter är en effektiv hjälp i undervisningen och nu har man för avsikt att bjuda in en arbetarskyddsinspektör för att berätta om aktuella frågor.

Med beaktande av gängets ålder och antal råder det god disciplin och ordning på byggena.

– Det är ingen cirkus det här och ingen får leka Tarzan. Arbetet fortlöper smidigt även om inspirationen någon gång går på sparlåga vid mycket långvariga arbetsskeden, säger Lahtinen.

Det är inte bra om arbetet stannar upp av någon orsak, då får elevernas fantasi vingar och dumheter kan inträffa.

– När det hela tiden finns något att göra, utan avbrott, går arbetsdagarna snabbt, bekräftar studeranden Akseli Miettinen.

– I förmiddags tog vi ner en takbalk för att montera den på plats och det var intressant, konstaterar han och beger sig på lunchpaus. Lunchen serveras i en skolklass på vars vägg hänger en enorm plansch om arbetarskydd som ingen kan undgå att se. Alla arbetsolyckor och små incidenter antecknas och när det har gått femtio dagar utan en enda incident bjuder skolan på kaffe med dopp. Rekordet är drygt hundra incidentfria dagar.

Aktuell information

Arbetarskyddskunskaperna är förlegade i många av byggnadsbranschens yrkesläroinrättningar, berättar ombudsman Kari Koivunummi på Byggnadsförbundet.

– Det är viktigt att lärarna håller sig up to date med nya förordningar och metoder, för de förändras ofta. Uppgifter som är tjugo år gamla är definitivt förlegade, säger Koiunummi som reser runt i skolorna och talar om arbetarskydd.

Arbetarskyddsförordningen från 2009 borde i praktiken vara bekant för varenda en som undervisar i branschen. Utöver baskunskaper såsom skydd mot fall och kemikalier, varningskläder, syn- och hörselskydd och skyddsskor finns det en mängd andra faktorer i arbetarskyddet i byggbranschen som skall vara självklara redan i studieskedet. Aktuell information får yrkesskolorna till exempel via Byggnadsförbundet eller arbetarskyddsdistriktet och också på webben finns all aktuell information att tillgå.

På de största byggena har arbetarskyddet förbättrats, berättar Koivunummi, men små vilda företag bryter ständigt mot lagen och risken för arbetsolyckor är stor. Oerfarna, nyblivna unga är speciellt utsatta för risken att råka ut för olyckor. De unga som redan under studietiden får en god undervisning i arbetarskyddsfrågor är också beredda att kräva adekvat skyddsutrustning av arbetsgivarna när de kommer ut i arbetslivet. I byggnadsbranschen sker varje år 17 000–18 000 arbetsolyckor.

Text: SIRPA PALOKARI
Foto: JAANA AHJOKANGAS