BYGGNADSARBETAREN Peeter är inte ensam. Otaliga är de ester som utan att klaga jobbar i byggnadsbranschen i Finland med sämre lön än sina finska kolleger.

Det var fyra år sedan Peeter för första gången åkte till Finland för att jobba.

– Då visste jag ingenting. Jag åkte dit för att jobba och jobba fick jag.

Peeter säger att han inte har några dåliga erfarenheter från sina jobbperioder i Finland. Ändå berättar han om hur han inte har fått någon ersättning för övertid och hur jobb på söndagar har gett samma lön som på vardagar.

Det var via estniska arbetskamrater som han fick veta att man i Finland kan få övertidstillägg och andra förmåner. Men att börja bråka med arbetsgivaren var inte aktuellt.

– Vad kunde jag göra? Om jag gick och frågade arbetsgivaren så sa han "Trevlig hemfärd!".

Genom att jobba för mindre betalt än de finska byggnadsarbetarna dumpas lönerna och ödmjuka ester kan favoriseras anställningsskedet framom dyrare finsk arbetskraft.

– En kompis som skottade tak i Helsingfors fick 5 euro i timmen. Jag hörde att en finsk arbetstagare får 35 euro för motsvarande jobb, säger Peeter.

I TALLINN HAR Byggnadsförbundet sedan flera år tillbaka ett kontor där Kalev Liibert jobbar med att informera estniska byggarbetare om arbetssituationen i Finland och om Byggnadsförbundet.

– Problemet är att många ester är i Finland uttryckligen för att jobba. De har kanske ingenting emot att jobba övertid och på helger, säger han.

Trots att esterna i Finland får en lägre lön än sina finska kolleger kan den ändå vara tre gånger så hög som i Estland.

Det är ändå bara inte försummelse av övertidskompensation som vissa arbetstagare får uppleva i Finland. Peeter känner till fall där ingen lön alls har betalats ut. Det här händer främst om ett estniskt bemanningsföretag är inblandat. Estland är nämligen rena Vilda västern jämfört med Finland vad gäller arbetsgivares skyldigheter.

Peeters äldre estniska kollega Andrus säger att flera estniska byggföretag är skyldig honom pengar som han inte hyser något större hopp om att någonsin få se.

– Ett finländskt företag kan grunda en estnisk firma och rekryterar arbetskraft i Estland för att jobba i Finland. Ägaren till båda företagen är samma person. I Finland är företaget fläckfritt men i Estland uppför de sig hur som helst utan att straffas för det, säger Peeter.

NINA KREUTZMANN som är internationell sekreterare på Byggnadsförbundet bekräftar att det här inte är ovanligt. Hon säger att många finländare som har förbud att yrka näringsverksamhet i Finland står bakom något skumt bemanningsföretag i Estland.

– Det är fråga om människohandel om man spetsar till det lite. Skumraskaffärer som är betydligt enklare än exempelvis droghandel. Risken att åka fast är liten och sanktionerna är ändå små, säger hon.

BERG-OCH DALBANA är kanske det bästa ordet för att beskriva den estniska byggnadsmarknaden på 2000-talet. I mitten på 2000-talet steg lönerna kraftigt på grund av en enorm efterfrågan på arbetskraft. Många ester återvände från sina jobbutflykter i Finland under den här tiden. Men i och med finanskrisen kraschade byggnadsmarknaden. Plötsligt blev tiotusentals byggnadsarbetare arbetslösa i Estland och många åkte till Finland igen.

– Många vet inte vad ett fackförbund gör. Bristfälliga språkkunskaper gör det hela lite svårare, säger Kalev Liibert.

 
Organisationsgraden i fackföreningar i Estland är löjligt låg jämfört med i Finland. Trots minst sagt starka fackföreningar under Sovjettiden har fackförbunden decimerats till organisationer med få medlemmar.

Omkring 100 ester i byggbranschen är med i ett estniskt fackförbund. Fast det finns inget estniskt byggnadsförbund mera utan estniska byggarbetare är med i Skogsindustrins eller servicebranschens fackorganisationer. Det här har lett till att det inte egentligen finns några allmänna kollektivavtal för byggnadsbranschen. Den enda ordentliga överenskommelsen är en bestämmelse om minimilön.

I DAG ÄR PEETER och Andrus medlemmar i finska Byggnadsförbundet. De är ändå inte beredda att skylta med sitt medlemskap i byggnadsförbundet. De är rädda för att det kan skrämma arbetsgivare.

Byggnadsförbundet har en egen avdelning för utländska byggnadsarbetare som nu har över 1 300 medlemmar. Många är dessutom medlemmar i sin lokala avdelning. Men det är ännu en lång väg till att lyckas få alla de uppskattningsvis 20 000 estniska byggarbetare som för tillfället jobbar i Finland att bli medlemmar.

– Vi måste ta hand om de som jobbar inom vår bransch, vi har ett gemensamt arbetsmarknadsområde med Estland. Det är kortare väg mellan Helsingfors och Tallinn än mellan Uleåborg och Helsingfors så det är ju naturligt att vi jobbar hos varandra, säger Nina Kreutzman.

Men att hjälpa någon som kanske inte vill är svårt. Nina Kreutzman betonar vikten av information och att nå fram till alla utländska arbetare i Finland.

– Hela fackföreningsrörelsen måste bli mera internationell och jobba på många språk.

Förutom kontoret i Tallinn har Byggnadsförbundet också en anställd ombudsman i Helsingfors som pratar ryska.

Byggnadsförbundet och byggindustrin enades för någon vecka sedan om att jobba för att införa skattenummer på byggnadsarbetarnas id-kort. Då ser man direkt vem som är registrerad skattebetalare. Enligt Nina Kreutzman blir detta lag inom något år.

Text och foto:
JOHAN GULLMETS

Andrus och Peeter heter egentligen något annat.