Hushållsarbetare jobbar globalt sett mest hemma hos någon annan. Oftast är de kvinnor. De tar hand om barnen i familjen, lagar mat och städar osv. Ofta bor de hos arbetsgivaren dvs. i den familjen där de jobbar. Ibland kan hushållsarbetare också vara män som gör trädgårdsarbete eller jobbar som "butler".

Rätt så ofta är hushållsarbetare kvinnor som jobbar långt borta från sina egna familjer. De jobbar även utomlands. De kan ha varit tvungna att lämna sina barn hos släktingar på grund av arbetet utomlands. De möter även våld och misshandel.

Ofta har hushållsarbetare inget skydd alls. I många fall är de själva nästan barn. De har inte kunnat fortsätta att gå I skolan. De kan vara unga flickor som deras föräldrar har skickat att jobba på storstäder. Ibland behöver de jobba nästan dygnet runt sju dagar i veckan. De får kanske inga vilodagar eller semester alls. Många har inte råd att resa hem ens en gång om året för att träffa sina egna familjer.

Ibland har hushållsarbetare blivit anställda genom bemanningsföretag. Hushållsarbetare kan ha lurats att betala stora summor för en arbetsplats. Bemanningsföretag kan dra nytta av dem. Ibland liknar situationer nästan tvångsarbete. Hushållsarbetares pass och andra officiella papper kan ha konfiskerats av bemanningsföretag osv.

Krisen har inverkat så att globalt sett har kvinnornas situation blivit värre. Kvinnor jobbar på sämre villkor än män och ofta på icke mänskovärdiga arbetsplatser. I utvecklingsländer kan hushållsarbete vara ett av de få arbeten som unga flickor kan börja jobba med.

Arbetstagargruppen inom ILO strävar efter att skapa en ny bindande konvention om detta ämne inom ILO. Det gäller att ha åtminstone minimivillkor bestämda på globala nivån. Många arbetsgivare är emot detta. De skulle föredra en rekommendation. Hoppas vi får tillräckligt stöd för att ha en konvention som skulle stöda de miljoner och miljoner hushållsarbetare som tillsvidare haft inget skydd alls.

Om ILOs medlemsländer har bättre villkor för hushållsarbetare nationellt, ska de villkoren gälla fortfarande. Det betyder att nationell lagstiftning och villkor i kollektiva avtal ska gälla också i framtiden. Det skulle strida mot ILOs grundprinciper om en ny konvention skulle försämra de nationella villkor som ligger på en bättre nivå.