Själv tycker Alf Rehn inte att hans tankar är farliga på något vis.

– Det ständiga pratet om kriser och det sötsliskiga innovations- och kreativitetstänkandet har inspirerat mig att söka alternativa synsätt, säger Alf Rehn som är känd för sitt färgstarka språk.

Han vill med sina föreläsningar, artiklar och intervjuer vara provocerande för att på allvar få in ett nytt innehåll i innovations- och kreativitetsbegreppet.

EFFEKTIVITETSKRAVET TÄR PÅ KREATIVITETEN. Alf Rehn har berättat att han och många med honom ofta finner sig letande efter ett eluttag för att få el för att kunna visa sina bilder och figurer på en Power Point-föreläsning. Eluttagen installeras av en elmontör, och någon planerare eller chef har bestämt platsen för dem, oavsett om placeringen är vettig eller ej. Elmontören har inte getts möjlighet att använda sitt eget omdöme eller sin kreativitet, och montören har inte heller krävt det.

– Diskursen, det vill säga talet om kreativitet och innovation är ett tudelat problem för arbetaren. Å ena sidan krävs allt större effektivitet, å andra sidan ska man vara kreativ. Det är omöjligt att på order uppifrån vara kreativ och kunna se längre än de invanda arbetsmetoderna, om det inte ges plats och tid för detta, funderar Alf Rehn.

– Om den effektivitetsnivå som krävs av arbetstagarna är omöjlig att nå blir det jobbigt, och arbetaren får helvetiska problem.

Enligt Rehn är kreativitet och innovativitet i bästa fall att man tillåts utföra sitt arbete utan alltför mycket inblandning eller order utifrån. Om kreativitet på din arbetsplats betyder att du hela tiden måste förnya dig och hänga med i utvecklingen för att inte vara en dålig arbetstagare och människa, uppstår det inga nya innovationer.

Enligt Alf Rehns mening fokuserar man i arbetslivet för mycket på att kreativitet och innovationer är en mission för de akademiskt utbildade, trots att universiteten i sin utbildning knappt alls enligt honom strävar efter att skapa nytt.

– Grovt taget kan man säga att universiteten producerar tjänstemän, vars viktigaste måttstock är att kunna hålla blåsan under kontroll, först på en och en halv timmes föreläsningar och senare på ett par timmars möten. I universitetsutbildningen utgår man från historien, det vill säga man lär ut det som redan är känt, i stället för att sporra till att söka ny kunskap.

– Man låter arbetstagarna förstå att kreativitet och innovativt tänkande är för dem som finns högre upp i hierarkin, inte för oss som gör det praktikiska arbetet.

Alf Rehn tar ett exempel. En universitetsforskare i Storbritannien följde med sjukskötare i deras arbete. På en avdelning snubblade skötarna om och om igen på en elsladd som dragits genom en korridor. Varför gör ni ingenting åt problemet? frågade professorn. Vi får inte röra elapparater, löd svaret. Men ni har ju en annan regel som säger att kreativa och innovativa lösningar ska stödjas, påpekade professorn. Inte är det kreativt att flytta en elkabel, svarade skötarna.

SÄTT CHEFERNA PÅ PLATS! Företagsledning är Alf Rehns eget område. Han har träffat en hel mängd verkställande direktörer i de nordiska länderna. Alla talar de om ett effektivt och resultatrikt ledarskap.

Ledarskapet i Finland präglas av "management by perkele" och ordergivning och chefande man lärt sig i armén. Enligt Alf Rehns mening finns det i själva verket alldeles för lite "management by perkele"-ledarskap i Finland.

– Det är bara cheferna som använder sig av den här stilen, inte arbetstagarna. Arbetarna borde ge igen med samma mynt. Jag förstår att man är rädd för att få sparken, men cheferna är lika rädda.

– De finländska organisationerna skulle vara mycket bättre om arbetstagarna skulle säga ifrån på skarpen om hur saker och ting ska göras. I stället knyter man näven i byxfickan och jobbar vidare med sammanbitna tänder. Hemma sparkar man sedan till frun och katten och bråkar på fredagarna med kompisarna i fyllan, säger Alf Rehn på sitt färgstarka sätt.

Han anser att finländarnas attityder har sitt ursprung i historien. Vi har lärt oss att lida och stå ut med dålig behandling. Men samtidigt förloras arbetstagarnas förmåga och kunskap att utveckla sitt arbete.

– Vi finländare tror att vi är rakryggade och rakt på sak, men enligt min erfarenhet stämmer det inte riktigt. Till exempel i Sverige är arbetstagarna mycket mer benägna att berätta för chefen att en given order inte fungerar.

Alf Rehn tar ett exempel från Danmark. Han föreläste på en firma och vice vd berättade om planerna för den närmaste framtiden. En av arbetstagarna bland åhörarna tog till orda och gav chefen order att gå till sitt kontor och göra om planen. Han argumenterade och motiverade i detalj vad som var fel med vice vd:s förslag. Vice vd lovade göra som arbetstagaren föreslagit.

Blev du inte arg? frågade Rehn vice verkställande direktören efteråt. Visst, svarade han, men medgav att arbetstagaren hade haft alldeles rätt. Det fanns brister i förslaget. Om jag inte kan lyssna när arbetstagarna kommer med bra förslag, är jag då rätt man på rätt plats? Också till min roll hör att lära sig och utvecklas, svarade vice verkställande direktören innan han gick och gjorde sin bakläxa.

GLÄDJE FRÅN DANMARK. Alf Rehn reser med sin laptop mellan Åbo och Köpenhamn och ofta också till andra länder för att föreläsa, undervisa, provocera och få cheferna inom näringslivet att tänka på ett nytt sätt. I sitt arbete har professorn sett att det inte är endast arbetstagarna som mår dåligt, utan i samtal på tumanhand kan också en vd tyngd av sin börda brista ut i gråt.

– I synnerhet verkställande direktörerna i börsbolagen har aktieägarna, styrelsen och börsen flåsande i nacken på sig med deras avkastningskrav. Om arbetarna har det svårt, så gäller detsamma ofta för cheferna. Vi är alla en del av den globala ekonomin som ofta kräver mer av oss än vad vi klarar av.

– Jag har också träffat framgångsrika verkställande direktörer, som arbetar av kärlek till sitt jobb och tar hand om sin personal. Ett bra jobb och en bra stämning på arbetsplatsen är beroende av hur cheferna mår, framhåller Alf Rehn.

I Finland beundrar man i mångt och mycket den danska modellen. Det kan gälla arbetslöshetsskyddet, flexibilitet eller familjeledigheter.

Vad skulle du, Alf Rehn, införa från Danmark till Finland?

– Glädjen i arbetet. Jag har besökt många danska arbetsplatser och sett att man också kan ha roligt på jobbet. Av någon anledning fixar, donar och utvecklar danskarna nytt med en glad glimt i ögat, säger Alf Rehn.

LEENA SERETIN
Foto TUULIKKI HOLOPAINEN
Översättning CHRISTINA TALLBERG