 Hur ser ett bra jobb ut?
Påverkan och delaktighet
Ständigt åtstramad
arbetstakt, uppsägningar, återkommande förändringar och samarbetsförhandlingar. Hela
tiden krävs det mer och mer.
HUR KAN VI ha ett bra jobb under sådana
förhållanden, frågar sig Finlands Resebyrås huvudförtroendeman Hannele Lehdonkivi.
 |
Hannele Lehdonkivi
- 44 år
- Bor i Helsingfors
- Deltog i FFC:s kongress även
för fem år sedan
- Har suttit i FFC:s fullmäktige
den gångna perioden
- Tredje perioden i AKT:s
styrelse
- Vice ordförande för Maili
(fackavdelningen för resebyråernas personal)
- Huvudförtroendeman i över tio
år
|
-
Om bara arbetstakten skulle jämna ut sig
så hade vi den ideala arbetsplatsen, säger huvdförtroendeman Hannele Lehdonkivi på
Finlands Resebyrå. Foto: TUULIKKI HOLOPAINEN |
Ett arbete är bra om man glad i hågen ger sig iväg till jobbet på morgonen. Arbetsmängden ska vara rätt dimensionerad och
stämningen på arbetsplatsen öppen och ge möjlighet till diskussioner. Bra kontakter till arbetsgivaren och cheferna och
stöd från de närmaste cheferna.
Hos oss är arbetsmängden stor. Vi säljer affärsresor och betjänar kunder, men i praktiken är vi en
förlängning till datorerna. Systemen
ändras ständigt, och på datorn blinkar lampor som visar hur många kunder står i kö. Det är stressande.
Man måste själv se till att man kan ta de pauser som behövs. Här skulle man hoppas på stöd från kollegerna,
men när det är bråttom är det lätt hänt att man skyndar på sin arbetskamrat att
snabbt igen sätta sig vid datorskärmen.
Huvudförtroendeman Lehdonkivi säger också att de återkommande
samarbetsförhandlingarna och uppsägningarna upprätthåller en viss stressnivå. Det är stressande att vänta på resultaten och
stressande att bli uppsagd, och situationen är inte alls lättare för dem som får
stanna kvar. Det skulle behövas mentalt
stöd. Lyckligtvis börjar det nu se
ljusare ut inom resebyråbranschen.
Om bara arbetstakten skulle jämna ut sig, så har vi den ideala arbetsplatsen. Personalen skulle då i lugn och ro få utföra ett
bra jobb. Vi har en fin arbetsgemenskap. Också det är en viktig förutsättning för en bra
arbetsplats, framhåller Lehdonkivi.
HOS OSS SÖKER MAN hela tiden
tekniska och andra lösningar för att ändra på arbetet och arbetsmetoderna. Resebyråbranschen kräver hela tiden förändringar,
men också för arbetstagaren är det viktigt att söka förändringar och påverka dessa.
Arbetstagaren är i dag tvungen att utföra arbete på löpande band som en förlängning
till datorn.
När det gäller kontrollen av förändringarna och hur man kan påverka dem har
det hos oss blivit märkbart bättre. Förr
kom herrarna med nya idéer och order, men nu drivs frågorna framåt i betydligt större
växelverkan. Man lyssnar på oss.
Men enligt Hannele Lehdonkivi anser många anställda fortfarande att det inte är
värt att säga sin åsikt, eftersom den inte har någon betydelse. Det är förtroendemannens uppgift att uppmuntra
arbetstagarna att uttrycka sina åsikter och föra fram missförhållanden. På det viset tas det i alla fall upp till
behandling.
AINO PIETARINEN
Foto TUULIKKI HOLOPAINEN
Påverkan och delaktighet
ETT BRA JOBB är belönande och flexibelt, det uppskattas, är förutsägbart
och utvecklande, det kan påverkas och ger delaktighet i förändringar.
RECESSIONEN SLOG HÅRT, men nu jobbar vi så det står härliga till, säger TEAM-medlemmen Hannu
Parviainen, huvudförtroendeman vid Yaras fabrik i Siilinjärvi, och tillägger att i
båda situationerna är det viktigt att arbetet är belönande och flexibelt och att
arbetstagaren får uppskattning.
 |
Hannu
Parviainen
- 50 år
- Bosatt i Nilsiä
- Huvudförtroendeman vid Yaras
fabrik i Siilinjärvi
- Tidigare avdelnings-
förtroendeman
- Första gången ombud vid FFC:s
kongress
|
Arbetssäkerheten är också viktig, men enligt Parviainen är det arbetsgivarna
som snarast borde ta bekymmer för den. Det lönar sig att bättre än nu förankra
personalen i företaget.
Ett kännetecken på ett bra jobb är att man kan påverka det. Parviainen är allvarligt bekymrad för att arbetsgivaren till exempel vid
förändringar låter bli att utnyttja de flesta anställdas kunnande och erfarenheter. I synnerhet vid förändringar är öppenhet och det
att man kan förutspå vad som händer av största vikt.
Om man i ett tillräckligt tidigt skede lägger fram förändringarna för
utvärdering, så kan man redan innan de genomförs skala bort det som inte går att
förverkliga. Nu är det ofta så att
praktisk erfarenhet inte beaktas, trots att den kan ha avgörande betydelse när
förnyelser genomförs. Det skulle också
vara lättare att få igenom förändringar i företagen, om man kunde påverka dem. Folk skulle tycka att de har kunnat påverka,
framhåller Hannu Parviainen och konstaterar att det också under hans karriär i något
skede lyssnades mer på arbetstagarna än idag. Företagens verkliga beslutsfattare skulle också få vara närmare.
FRAMTIDENS JOBB bör vara belönande,
antingen med pengar eller på något annat sätt.
Också hos oss är produktivitetspremier en väsentlig del av förtjänsten.
Idag är de något så när rättvisa, säger huvudförtroendeman Parviainen.
Arbetsplatsutredningar visar att stämningen är god, men å andra sidan vill
gänget påverka ännu mer.
De yngre vill påverka sitt arbete mer än de äldre och Parviainen säger att till
exempel flexibilitetskraven kommer att öka i framtiden. De yngre behöver flexibilitet
på grund av familjernas behov. Enligt huvudförtroendemannen syns det bland annat idag i
att allt fler vill kombinera exempelvis övertidsledigt med pekkasdagar för att få en
veckas semester med familjen.
Hos oss utarbetas som bäst gemensamma spelregler för flexibilitetspraxis och
ramarna för dem dras upp på en gemensam förmansutbildning. Det är viktigt. Efter omstruktureringarna har också omsättningen bland cheferna varit stor. När det gäller utbildningssamarbetet är vi nu hos
oss på väg mot det bättre.
Vid förhandlingar, överenskommelser och när det gäller att förstå varandra
borde båda parter kunna sätta sig in i den andras situation.
ETT KVARTAL PASSAR INTE som
måttstock för ett bra jobb. Det menar huvudförtroendeman Hannu Parviainen
Ett bra jobb är förutsägbart. Att utbilda sig och utvecklas i sitt arbete och påverka det är en långsiktig
process, och det klarar man inte av under ett kvartal. Ägarna kräver mer och
arbetstagarna blir utmattade. Det är
ingen hållbar ekvation.
Hos oss går 24 personer i pension i år. Och trots att
vi får utbildat folk i stället, tar det åtminstone ett till två år innan en arbetare
självständigt kan sköta sina uppgifter.
Parviainen säger att också företagen fattar sina investeringsbeslut på flera års
sikt. Miljoninvesteringar kan inte göras
enligt kvartalsfluktuationerna. Därför
efterlyser huvudförtroendemannen bättre förutsägbarhet också gällande arbetstagarna
och utvecklingen av kunnande och färdigheter. Vid Yaras Siilinjärvifabrik ser framtiden visserligen bra ut, och det skulle vara ett strålande tillfälle att
utveckla arbetet och dra nytta av arbetstagarnas kunnande.
I dag lyssnar man mindre på arbetstagarna, konstaterar huvudförtroendeman Hannu
Parviainen på Yaras fabrik i Siilinjärvi.
Text och foto AINO
PIETARINEN
Löntagaren
17.5.2011 nr 3/11
|