. vane.jpg (302 bytes)

Tvärfackligt stärker banden i FFC-familjen

FFC:s viktigaste produkt är inte arbetslöshetsunderstöden utan kollektivavtalen. Det säger två förstagångskongressombud, Inger Englund JHL och Jesper Sundström. De har också många andra synpunkter på hur arbetsfördelningen kunde vara mellan FFC och förbunden i framtiden.

TA TAG I ungdomsverksamheten, säger Inger Englund och dunkar i bordet för att understryka vikten. – Det här är en ypperlig uppgift för FFC, att få ungdomar med i facket på tvärfacklig basis. Få dem att ta det första steget, de vet ju inte alltid vilket fack de ska med i. Och i vissa branscher, som i vården, finns det flera förbund att välja mellan.

– FFC bör liksom förbunden synas mer i skolorna för att rekrytera. Dagens unga tar alt för givet: semestrar, betald sjukledighet och mycket till, säger Jesper Sundström.

Inger Englund och Jesper Sundström pekar på FFC:s starka ställning som ger nöjlighet att ta tag i ärenden som kör fast på riksplanet. Foto: ESA MELAMETSÄ
Inger Englund
  • 54 år
  • bor i Nykarleby
  • kanslist
  • sitter i Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, JHL:s representantskap
  • styrelsemedlem, kassör och medlemsansvarig i JHL 406 (tidigare KAT) sedan 1978
  • första gången ombud vid FFC:s kongress
Jesper Sundström
  • 44 år
  • bor i Karleby
  • postutdelare
  • svenskspråkig kontaktperson på riksplanet för Post- och logistikunionen PAU
  • förtroendeman för Karlebyposten sedan fyra år
  • styrelsemedlem och kassör i PAU Keski-Pohjanmaan osasto sedan 1998
  • första gången ombud vid FFC:s kongress

UPPGIFTERNA ÄR INTE slut där. Duon pekar på FFC:s starka ställning som ger möjlighet att ta tag i ärenden som kör fast på riksplanet. Det kan gälla socialpolitik, pensioner, arbetslöshetsersättningar, föräldraledigheter, företagshälsovård och arbetarskydd. Där kan och bör FFC fungera som vakthund så ärendena inte rymmer ur händerna.

– Efter valet är det här en viktig uppgift för FFC. Centern hade redan börjat nagga i kanterna på förmånerna. Hade det partiet suttit vid makten fyra år till hade vi tagit ett stort steg bakåt, säger Jesper.

FFC bör arbeta för allt som ökar jämlikheten människor emellan, sammanfattar Inger. – Fast JHL är stort till medlemstalet (en god bit över 200 000) är vi nödvändigtvis inte ett stort förbund på alla plan. JHL företräder lågavlönade, till stor del kvinnor. För att få rättvisa löner behöver vi absolut draghjälp av FFC, betonar Inger.

– PAU med knappt 30 000 medlemmar känns inte så litet vid förhandlingsbordet då över 90 procent förhandlar med samma arbetsgivare, Itella, inskjuter Jesper.

FFC MÅSTE Bli aktivare, mera synligt. Dömer man efter synligheten hade FFC större betydelse på 80-talet, menar Inger. För Jesper har FFC alltid känts rätt avlägset men efter att ha blivit vald till kongressombud har han surfat på FFC:s sidor.

– Det har inte hörts så mycket från FFC på sista tiden. Här behövs skärpning, flera egna initiativ, säger Jesper och Inger nickar medhåll.

I dag syns medlemsförbunden oftast betydligt oftare i medierna. I alla medier, inte bara i Palkkatyöläinen, Löntagaren och Demari och Kansan Uutiset, säger Jesper.

– Det är ju inget fel med det. Om fackliga nyheter inte är tillräckligt intressanta når de inte över nyhetströskeln, menar postutdelaren med god koll på pressen.

FFC:S SVENSKA VERKSAMHET måste bli mera effektiv betonar duon. FFC är ju en tvåspråkig organisation.

– Löntagaren är den bit som syns mest, och den ger viktig information om FFC men också om andra förbund. Trots att de svenskspråkiga FFC:arna är drygt 40 000 är det inte lätt att fylla svenska kurser för förbunden — här har FFC en viktig roll att ordna tvärfackliga kurser, säger Jesper Sundström.

– Tvärfackligt stärker banden i FFC-familjen, inflikar Inger.

Båda vill se mer information på svenska också på FFC:s webbplats. Där behövs också information på andra språk än det andra inhemska: på engelska, ryska, polska och så vidare. Basinformation så arbetstagarna förstår vilka avtal som ska följas.

JHL har sitt Raseborginstitut och PAU sitt Heimari utanför S:t Michel. Många andra förbund har också egna kursgårdar, liksom FFC sitt Kiljavainstitut.

– Frågan är om vartenda förbund behöver en egen kursgård!

ROLLEN FÖR FFC:s lokalorganisationer såg de gärna att blev klarare. Mest är det fritidsverksamhet, pilkfiske, någon marsch ibland, säger Jesper kritiskt.

– Men svårigheten är säkert att det sitter samma personer i partiernas lokalstyrelser som i fackets lokalorganisationer. De är de verkliga dubbelarbetarna — för få som gör för mycket.

OM RESURSERNA SINAR? Koncentrera och delegera, lyder det samstämmiga rådet. Kocentrera sig mer på direkta lagstiftningsuppgifter, inklusive arbetarskydd. Delegera, dvs ge mer arbetsuppgifter nedåt, till förbunden tycker de två debuterande kongressombuden.

INGEGERD EKSTRAND
Foto ESA MELAMETSÄ

 

Löntagaren 17.5.2011 nr 3/11

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)