– Vad gör vi då fackavdelningens estniska medlemmar kommer på ett möte där
man klagar över att esterna tar våra jobb? Inte ser vi till esterna efter det. Jag
skulle inte heller komma tillbaka efter ett sådant möte. Men de är ändå medlemmar i
fackavdelningen och betalar sina medlemsavgifter, säger Tommi Rönö.
I BYGGBRANSCHEN är andelen
arbetskraftsinvandrare stor, och därför är det viktigt att se över hur facket ska
rekrytera och aktivera dessa personer. Tommi Rönö anser att det finns en hel del
att förbättra.
Tommi Rönö
- 44 år
- Bor i Kangasala
- Ordförande för
Byggnadsförbundets fackavdelning 236
- Ombud vid Byggnadsförbundets
kongress och medlem i förbundsfullmäktige
- Första gången på FFC:s
kongress
|
 |
– Vi måste se över våra handlingssätt. Det här är en av de viktigaste
frågorna för facket och jag kommer själv att tala om det på FFC:s kongress.
Byggnadsförbundets fackavdelning 236 i Kangasala har ungefär 550 medlemmar, av vilka
ett tiotal är ester. Konkret efterlyser Rönö till exempel mer information på estniska
om fackavdelningarna på förbundets webbplats och på arbetsplatserna. I övrigt har han
inte färdiga förslag, utan han vill ha en tvärfacklig diskussion och hoppas att man
tillsammans kunde komma med planer och lösningar. Här kunde FFC ta en större roll.
– Det är mycket viktigt med samarbete mellan de olika fackförbunden, säger
Rönö.
Han avfärdar tanken på att skapa speciella lokalorganisationer för invandrare,
eftersom det då finns en uppenbar risk att de blir isolerade. Däremot hoppas han att man
skulle kunna skapa någon form av nätverk för dem.
– Något så att vi skulle få med invandrarna. De kunde också ha egna träffar i
samband med andra FFC-evenemang.
Som helhet anser ändå Tommi Rönö att det är en självklarhet att
fackföreningsrörelsen är öppen. Fackavdelningarnas vår- och höstmöten är öppna
för alla och man informerar om verksamheten på webben. Han tycker inte heller att det
är svårt för medlemmarna att komma till dessa möten.
OM DET FINNS stora brister i hur
invandrare och utlänningar integreras och aktiveras i facket, så anser Rönö att
medlemsanskaffningen i övrigt fungerar hyfsat. Han har till exempel inte upplevt problem
med att få unga att ansluta sig.
Trots det skulle det inte skada om FFC tog en större roll i rekryteringen. De fackligt
aktiva i Kangasala gör besök på läroinrättningar och hjälper studerandemedlemmar då
det uppstår frågor kring till exempel armén eller att skriva ett arbetsavtal.
– Jag har själv gjort de här sakerna, eftersom FFC inte har en lokalavdelning
här som kunde sköta det, säger Rönö och tillägger att FFC också i övrigt kunde
öka på synligheten på lokal nivå.
– Till exempel kunde man arrangera evenemang för familjer.
Tommi Rönö upplever att de gamla aktiva ger utrymme åt nya, och att de nya kan
känna sig välkomna.
– Så är det åtminstone hos oss. Men man måste komma ihåg att inte truga på
dem för mycket.
LOKALT SAMARBETE mellan fackavdelningar
från olika förbund — det efterlyser Rönö mest av allt. Samarbete behövs oavsett
om det handlar om att rekrytera medlemmar eller någon av de andra utmaningarna
fackavdelningarna möter. I Kangasala anser han inte att samarbetet fungerar, eftersom man
inte upplever lokalorganisationen i Tammerfors som sin egen.
– Jag har haft en vision om att alla FFC-anslutna avdelningar i Kangasala kunde
hålla gemensamma träffar. Det är ändå fortfarande på planeringsstadiet, säger
Rönö och påpekar att han nu enbart håller kontakt med de fackligt aktiva han
personligen känner.
Som ett bra exempel på lokalt samarbete nämner Rönö PAM:s blockad och köpbojkott
mot K-Supermarket Kesäpäivän för knappt fyra år sedan. Då fanns också
Byggnadsförbundets avdelning 236 med som en av krafterna i bakgrunden.
– Vi fixade möteslokaler åt PAM och vi hämtade banderollmaterial. Där hade vi
en chans att påverka och hjälpa andra. Det var kronan på min karriär.
JONNY SMEDS
Foto PETRI LAITINEN
Löntagaren 17.5.2011 nr
3/11
