FM Leila Latvasalo i Oravais har sedan 1996 arbetat som självständig översättare med finska och svenska som språk. Hon verkar mycket nöjd och det mesta hon säger om sin arbetsdag är positivt.

– Jag kan i princip göra som jag vill med min arbetstid. Jag kan tvätta kläder medan jag arbetar. Barnen uppskattar också att mamma finns hemma säger hon.

Det är kanske den mer idealiska bilden av att arbeta självständigt på distans. Men det inte bara är frid och fröjd som följer med jobbet.

– Det kan nog bli lite ensamt emellan. Kanske är det inget för dem som behöver ha det lite stökigt runt sig på arbetsplatsen.

Sköta kontrollrum från egen trädgård

Under de senaste fem åren har distansarbete blivit alltmer vanligt i den industrialiserade delen av världen. De teknologiska möjligheterna, särskilt över Internet, har blivit en realitet även om distansarbetarna än så länge inte är så många. De flesta av dem utför 80 procent av sin arbetsvecka på arbetsplatsen och 20 procent hemma.

Peter Backa, projektansvarig vid Svenska Studiecentralen i Vasa och själv distansarbetare med arbetsplats i Vasa och hem i Pensala, anser att det kommer att bli allt vanligare att fördela arbetstiden mellan hem och arbetsplats.

– Med snabbare Internet är det endast fantasin som sätter gränser. Det borde inte vara omöjligt att i framtiden kunna sköta kontrollrummet vid en atomreaktor från trädgården. Begränsningar finns alltid, men ser man fem till tio år framåt är arbetsfördelningen en annan.

Arbete och studier på distans

Svenska Studiecentralen, med Svenskfinland som arbetsområde och rejäla avstånd mellan sina kanslier i Helsingfors, Åbo och Vasa, har diskuterat hur man bättre kunde samordna den inre verksamheten och dela med sig av sina erfarenheter till andra företag och organisationer.

– Vi planerar kanslimöten per videokonferens. Det är visserligen dyrt, men inte gentemot det att resa. Vi hoppas Internet ger ökade möjligheter att hålla mindre möten. Nu är det fem före att det lönar sig.

Möjligheterna för olika yrkes- och utbildningsgrupper att sköta arbete respektive studier på distans är redan här. I Norden finns etablerade utbildningar som bygger på föreläsningar och diskussionsgrupper på Internet samt några enstaka samlingar med hela studiegruppen i början på läsåret.

– Disciplin är viktig i detta sammanhang, säger Backa. – Vi har experimenterat med studiecirklar men det har visat sig svårt att hålla i hop dem och ge dem den prioritet som behövs. Man har egentligen endast examen som mål och förlorar kanske det kreativa element som behövs.

En säker arbetsplats i hemmet

Hemmet som arbetsplats kan verka som en idyll för någon, men det är i bästa fall endast halva sanningen. Att flytta sin arbetsplats hem betyder också att man inte längre har daglig mänsklig kontakt med kolleger och ledning.

De flesta tänker kanske inte på att ett hem är ett hem och en arbetsplats en arbetsplats. Detta kan föra med sig problem med när en del av jobbet sköts hemifrån. Att hinna med utvecklingen på den egna arbetsplatsen, att ha ett inflytande i de beslut som fattas, överblicken över arbetsprocessen och att sätta det egna arbetet i en större sammanhang kan försvåras om arbetsplatsen flyttas. Också den egna motivationen kan ifrågasättas.

I Sverige har Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), med sina 1,2 miljoner medlemmar, funderat runt ämnet distansarbete och hur arbetsplatsen bör anpassas för att svara mot arbetsmiljölagstiftningen samt hur säkra sig mot yrkesrelaterade skador vid hemarbete. Än så länge har diskussionen i Finland inte nått samma proportioner som i Sverige.

För- och nackdelar

Kontakten mellan distansarbetaren och arbetsgivaren eller uppdragsgivaren blir i en del fall ytlig då man inte möts fysiskt. En social dimension till relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare försvinner och ersätts av elektronisk kommunikation.

Latvasalo, som endast arbetar med uppdragsgivare, ser båda för- och nackdelar.

– Kontakten sker ju per telefon eller e-post. Det är fascinerande att arbeta med människor man aldrig mött, men samtidigt lite skrämmande.

Backa ser de samma problemen men också utmaningar som kan gynna en distansarbetare.

– Det är ingen tvekan om att man missar sociala kontakter med kolleger men man får också en möjlighet att utveckla andra kontakter och få andra perspektiv i det jobb man har.

Hur går man tillväga för att organisera en åtta timmars arbetsdag utan sociala kontakter och kafferasten med kolleger? Utan en chef som kräver din närvaro?

Latvasalo tycker inte detta nödvändigtvis är en nackdel.

– Det som behövs är framför allt självdisciplin. Arbetstiden är till för att arbeta. Man får inte låta hemmets lugn försvaga ens förmåga till att vara envis och alert när man sköter sina arbetsuppgifter. Förutom detta behövs en bra dator och en bra nätverksanslutning och stöd om datorn börjar trilskas.

Samverkan land — stad

Vilka fördelar samhället får av en ny typ av arbetsorganisering är än så länge endast ämne för diskussion. Lönsamheten kan ligga på flera olika nivåer. Kanske kan t..ex. pendeltrafiken in till de stora städerna reduceras..

Backa anser att distansarbete kan vara ett sätt att få folk att bo kvar på mindre orter.

– Vi har funderat på hur vi kan erbjuda människor, som inte har möjlighet att livnära sig i lantbruket och som vill bo kvar, andra möjligheter. Vi har förstås inte fört någon grandios kampanj för detta, men vi hoppas att det med tiden skall stimulera folk att flytta till landsbygden.

Man måste våga lita på varandra

Distansarbete är en arbetsform som arbetsgivare inom kort måste ta ställning till, men detta är liksom för arbetstagaren en värdering av för- och nackdelar. Arbetsuppgifter måste anpassas till den nya arbetsformen såväl som ökade kostnader för utrustning och service som den hemarbetande personalen behöver. Arbetsledningen kan möjligen försvagas och också säkerhets- och sekretessrisker kan göra en arbetsgivare skeptisk.

Leila Latvasalo delar inte bekymren.

– Distansarbete är en bra idé, men arbetsgivaren vågar kanske inte lita på arbetstagaren, på att arbetet sköts på ett bra sätt. Arbetsgivaren märker ju om jobbet inte görs inom utsatt tid — är det då någon skillnad var arbetet fysiskt utförs? Man måste kunna lita på varandra, både som arbetsgivare och arbetstagare.

TORE LARSEN