– De flesta tycks helt sonika acceptera att ögonen känns trötta efter jobbet, antingen det går ut på att finmontera smådelar, övervaka maskinerna via dator eller arbeta vid en dator, konstaterar ögonöverläkare Sirkka-Liisa Rudanko på Synskadades Centralförbund SCF.

Hon bjuder på en tumregel: känner du av dina ögon, är det dags att beställa tid hos en optiker eller ögonläkare. Ögon som mår bra ska man inte märka.

Att synproblemen är vanligare än man kunde tro visar inte minst det forsknings- och utvecklingsprojekt kallat "Arbetssyn" som SCF genomförde på personalen vid försvarsministeriet och huvudstaben. Av de 767 personer, av totalt 900 inbjudna, som deltog fick nästan hälften remiss till optiker för vidare undersökning och ytterligare var tionde remiss till ögonläkare. Projektet var unikt såtillvida att s.g.s. hela personalen på en arbetsplats undersöktes. Utgångspunkten var EU:s direktiv om datorarbete.

– En hel härva problem kom fram, trötta och irriterade ögon, svårt att se då glasögonens styrka var fel, svårigheter att hållas på raden vid läsning på skärmen, också siffror som plötsligt försvann. Blinkande skärmare, suddig text på papper, dubbelseende och svårt att behandla sifferserier på papper, plus dålig belysning och problem med nacke och rygg uppdagades. Ovanpå det satt många fel vid sin dator: ergonomiskt rätt är det om man ser lite nedåt på skärmen. Bäst är en platt högfrekvensskärm men det går inte alltid att få just sista skriket, säger Rudanko.

Också här fanns många 40-50-åringar som inte ville medge att de fått s.k. ålderssyn, en naturlig process då linsen blir mindre elastisk med åren. Rudanko sticker resolut hål på villfarelsen att glasögon skulle påskynda processen, de är endast och allenast ett behövligt hjälpmedel.

Företagshälsovård och optiker bör samarbeta

Projektet genomfördes med hjälp av frågeformulär, screening och undersökning hos optiker och ögonläkare. Också belysning, synergonomi och uppföljning ingick. Två hälsovårdare anställdes för projektet.

– Brytningsfel korrigerades, linserna fick rätt styrka för svag styrka på linserna. Nästan var tredje rekommenderades glasögon medan sex procent behövde speciella arbetsglasögon. Hela 48 personer fick nya glasögon. Ett stort plus var att ingen synskada och mycket få ögonsjukdomar påträffades. Är symptomen kraftiga är man säkert mer observant och får dem åtgärdade, säger Rudanko och tillägger att synproblem också kan ge sämre arbetsinsats och sjukskrivningar.

Som ögonspecialist såg hon förstås gärna att EU-direktiven med syngranskningar vart tredje till femte år verkligen genomfördes. Det som projektet absolut visade är att närsynen bör granskas betydligt oftare än i dag.

Rudanko påpekar att ett problem är att företagshälsovården inte besitter en djupare kunskap om synproblem. Idealet vore därför att etablera ett nära samarbete med någon optiker, som i sin tur bekantade sig med arbetsuppgifterna på ort och ställe..

– Det avgörande är vad arbetstagarer sysslar med och bör se i sitt jobb, och på vilket avstånd. Om så behövs kan optikern i sin tur remitterade kunden till en ögonläkare.

Företagshälsovården bör vara särskilt observant på de första tecknen på ålderssyn. Ser man inte ordentligt går jobbet långsammare och stressen byggs ytterligare på.

– Och följ upp hur synen utvecklas. Den är inte statisk, påpekar hon.

Slutligen några råd hur var och en själv kan försöka hjälpa sina ögon.

– Vila blicken ibland eller rikta den längre bort, vänd den i olika riktningar. Spänningen släpper om du blundar emellanåt. Och motionera, då mår också ögonen bättre!

Fick Sirkka-Liisa Rudanko bestämma skulle just synergonomin bli den nästa stora utmaningen för företagshälsovården och arbetarskyddet.

– En bra synergonomisk planering drar alla nytta av, inte bara arbetstagaren utan också arbetsgivaren, understryker hon.

INGEGERD EKSTRAND

Glasögonen är ett konkret resultat av den syngranskning av hela försvarsministeriets och stabens personal som gjordes i samarbete med Synskadades Centralförbund, SCF, för ett par år sedan. Ögonexperterna kunde då smått överraskande konstatera att mer än hälften av de anställda behövde remiss till optiker eller ögonläkare. Själv fick Halonen en remiss till optikern Gerhard Troberg på SCF och en vecka senare höll han glasögonen i sin hand. Arbetsgivaren bekostade linserna och bidrog med 300 mark till skalmarna, som Halonen påpekar att han fick välja fritt.

Skrattande och smått generat berättar Paavo Halonen att diagnosen ingalunda kom som någon överraskning. Armarna ville inte räcka till då han läste Helsingin Sanomat vid morgonkaffet. Och luppen kom fram då han läste kartan i halvmörkret i bilen.

– Här på jobbet, där jag ofta skriver olika listor på dator, fick jag problem med nummerserier, var det 0 eller 8. Ögonen blev trötta men jag sköt upp beslutet att gå till optikern. Men ålderssynen går inte att kämpa emot, nu har jag glasögon för närarbete och det känns bra. Då jag kör behöver jag inte brillor men jag är noga med att sluta skriva i god tid före en längre körning så ögonen anpassar sig, säger han.

Någon syngranskning på jobbet hade Paavo Halonen inte varit på sedan läkarundersökningen på Tilkka då han anställdes 1973, undantaget en lätt kontroll vid fyllda 40.

– Synen borde granskas oftare, ja, företagshälsovården borde överlag satsa mer på att vara förebyggande så sjukdomar uppdagades i tid. Recessionen glesade ut kontrollerna, men kanske blir det annorlunda nu då vi fått ny företagshälsovård, funderar han.

Ergonomin i Halonens rum är väl övertänkt, datorbordet individuellt anpassat. Däremot ser belysningen ut att kräva justering. En översyn görs då arbetsrummen renoveras om något år.

Stressmoment undanröjt

Övervaktmästare Paavo Halonen är VAL-medlem medan vaktmästerichefen och arbetarskyddsfullmäktig VeikkoTurunen hör till FTFC-förbundet för försvarsministeriets personal. Bägge har de fått acceptera datorn som sin trogna arbetskamrat under senare år. Bägge har också drabbats av trötta ögon, liksom var och varannan av de drygt 130 anställda på ministeriet.

– Datorinmarschen aktualiserade frågan om hur datorerna och synen passar ihop. Medelåldern är så pass hög här, nu kring 46, att jag inte blev förvånad över att så många vidareförpassades till syngranskning. Nu fick vi ett helt paket: tillsammans med SCF granskades belysningen, ergonomin och förstås vår syn. Alla här har varit oerhört nöjda. Ett onödigt stressmoment är undanröjt och samtidigt fick vi fungerande ergonomiska lösningar, konstaterar arbetarskyddsfullmäktig Turunen.

Av olika orsaker har Turunen själv, som jobbat här sedan 1963, alltid hamnat i kläm då synen granskats på jobbet, så också nu. Men han har sin egen ögonläkare och glasögon som fungerar så läget är under kontroll för hans del.

IE