Problemet är faktiskt globalt. Fetma klassificeras redan som epidemi av världshälsoorganisationen WHO, berättar näringsforskare Paula Hakala. Till och med i u-länderna där svält och undernäring grasserar har man problem med fetma. När levnadsstandarden ökar anammar mänskorna västerländsk livsstil, glufsar i sig hamburgare och pommes frites, och blir feta i ett nafs.

FD Paula Hakala är näringsforskare vid Folkpensionsanstaltens forsknings- och utvecklingsenhet i Åbo. Hon har doktorerat på hur man med ändrade levnadsvanor kan förbättra hälsan och har skrivit populära böcker om viktkontroll. Hennes budskap är att det med ett mått målmedvetenhet går att ta kontroll över sin viktutveckling. Snabbkurer och allehanda bantningspreparat som bjuds ut på marknaden är till mer skada än nytta.

– Det bjuds ut en massa humbug på det här området.

Upptäck nytt

Generellt sett har människans arbete blivit fysiskt lättare. Det betyder att den dagliga energiåtgången minskat — åtminstone för den som inte motionerar hårt och ivrigt. Då måste man också minska energiintaget. Annars ökar späcklagret.

Av sina urfäder har människan nämligen kvar instinkten att äta upp sig när tillgången till föda är god. Men i dagens värld infaller inga påtvungna svältperioder när fettreserven förbrukas så den fortsätter växa och blir till förfång.

Människan måste själv ta kontroll över sin viktutveckling. Naturen gör det inte. Den springande punkten är de dagliga matvanorna. Har man koll på dem kan man tillåta sig en utsvävning vid festligare tillfällen.

Ändrade matvanor måste inte betyda att man avstår från allt som smakar gott. Tvärtom finns det många nya smaker att upptäcka. Det går att göra välsmakande mat utan smör och grädde. Kryddor och örter berikar smakupplevelsen. Färska råvaror förhöjer smaken och med rätt tillredning undviker man onödiga kalorier. Genom att koka, förvälla och badda i ugnen får man en energisnålare kost än genom stekning.

Att räkna kalorier är inte så nödvändigt. Men det finns tumregler man kan tillämpa; t ex att fylla halva tallriken med grönsaker, en fjärdedel med potatis, ris eller pasta och den sista fjärdedelen med fisk eller kött. Då har man en välbalanserad portion. Det gäller också att inte ösa upp för stor portion åt sig.

– En lunch skall ju var uppiggande. Känner man sig dåsig efter lunchen har man ätit för mycket.

I Finland är arbetsplatslunchen en viktig del av kosthållet. För många är den dagens huvudmål. Industrialiseringen och koncentreringen av arbetsplatsbespisningen till några få aktörer medför sina risker. Hakala ser helst att lunchen tillreds nära bespisningsstället och framförallt att råvarorna skaffas i näromgivningen. Då tryggas färskheten bäst och de olägenheter som hänför sig till långa transporter undviks. Uppvärmd mat är ingen upplyftande smakupplevelse.

Paula Hakala påpekar att också ett storkök kan anlita lokala producenter som leverantörer och att en skicklig husmor kan tillreda smaklig och förmånlig mat utan att använda sig av halvfabrikat.

Hållbar förändring

Att lägga om matvanorna är ett permanent åtagande med bestående effekter — både med tanke på det individuella välbefinnandet och befolkningens allmänna hälsotillstånd. Bantningskurer ger vanligen bara tillfälligt resultat, i extremfall kan humbugkurerna vara direkt hälsovådliga.

Hållbara matvanor bygger på en näringsrik, mångsidig kost med proteiner, kolhydrater, fibrer, vitaminer och mineraler i lämpliga mängder. Även fett behövs i princip, men redan en liten mängd fett innehåller mycket energi. Detta gäller också vegetabiliskt fett även om detta givetvis med tanke på kolesterol och dylikt är hälsosammare än animaliskt fett.

Behöver man gå ner i vikt gäller det att ta in något mindre energi än man förbrukar. Den 'överloppsenergi' man får i sig härstammar i huvudsak från fett. Därför är det speciellt viktigt att ge akt på fettkonsumtionen i alla former.

Sommaren är den tid när grillen är i flitigt bruk i många familjer. Paula Hakalas råd är att försöka sig på nytänkande också vid grillen. Försök ersätta korven med fisk, grillkotletten med magrare kött.

– Och använd sommarens rikliga skörd av grönsaker, bär och frukter.

HANS JERN

  Inför sommaren lönar det sig att tömma frysen på bär och göra plats för höstens nya bärskörd. Både till smak och näringsvärde slår bären de flesta utländska frukter.

Placera de mosade bären i en skål och låt dem tina över natten. Häll över yoghurt och lite honung. Bären är lagom tinade på morgonen så ingredienserna går lätt att blanda. Om du vill kan du också ta med t.ex. mysli eller korn- och havremjöl.

Yoghurten är välsmakande, fräsch och hälsosam som frukost eller lätt kvällsmål. Den innehåller mycket vitaminer, mineraler, flavonoider och näringsfibrer men mycket lite fett. Den lämpar sig också som mellanmål eller dessert.