
Män inbillar sig
att de äter hälsosamt
Lättare på kurs
Företagshälsovårdarna Marjatta
Toppila och Kaisa Lamminpää vet hur arbetstagarna på Sköldvikgs
industriområde mår och vad de äter. Nästan 3 500 personer går regelbundet på
kontroll hos Toppila, Lamminpää eller någon av de fem övriga företagshälsovårdarna.
Toppilas och Lamminpääs mottagning har oftast besök av män.
Karlar tror att de vet mycket om
näringsfrågor. De vet att fettsnål mat är till nytta, att margarin är hälsosammare
än smör och också att fisk är hälsosamt. Däremot är det si och så med kunskapen om
salt, grönsaker, frukt och bär, säger Toppila.
Vid hälsogranskningarna vart femte år diskuteras alltid diet och hälsa. I
åldersgruppsgranskningarna fyller arbetstagarna i en blankett om sina matvanor. Om så
behövs fyller de i Hjärtförbundets test om användningen av salt och fetter.
Testresultaten har överraskat mången.
Det finns män som tror att de äter lättsaltad mat men i testresultatet möts
av frågan: tänker du bli en saltstod?
Några tror att de är vänner av lättsaltad mat om de inte själva strör
extra salt i maten. De vet inte att maten redan innehåller salt, berättar Toppila.
Män dricker oftare fettfri mjölk eller surmjölk och äter mera grönsaker och magra
uppskärningar än tidigare. Det är ytterst sällan någon talar om kaninfoder på
mottagningen. Men de äter ändå alltför lite grönsaker.
Männen tror att de äter tillräckligt med grönsaker om de äter en sallad om
dagen. Några tycker att det räcker med ett par gurkskivor på brödet. Det är många
som har blivit överraskade när vi visar hur mycket grönsaker man enligt
rekommendationerna borde äta varje dag, säger Lamminpää.
Alltför tung mat
Åtminstone halva Fortums personal lider av övervikt.
Precis som i Finland i genomsnitt, kommenterar Toppila.
Det finns överviktiga i alla arbetstagargrupper, bland både kvinnor och män. Inte
ens fysiskt arbete minskar vikten.
Det kommer ofta arbetare till mottagningen med overallens knappar på
bristningsgränsen.
Företagshälsovårdarna berättar att männen förklarar sin fetma med brist på
motion.
Sanningen är emellertid att de äter alltför mycket mat, säger Lammpinpää.
När det är som bäst ger arbetsplatsbespisningen människor vanan att äta fettsnål
och lättsaltad mat och mycket grönsaker. Många slukar dock mat för hela slanten.
Eftersom man betalar för maten slevar många upp mat med råge på tallriken.
Kött tar man rejält av, för man tycker att en kötträtt motsvarar namnet bara om det
finns mycket kött på tallriken. Det är inte heller bra att äta mycket på en gång men
låta bli både frukost och kvällsmål, påpekar Toppila.
Män börjar i allmänhet minska på vikten först när övervikten påverkar hälsan
menligt.
Männen bantar sällan för sitt utseendes skull. För att få ned sin vikt är
det viktigt att mannen själv är motiverad. Det är onödigt att proppa huvudet fullt med
information. Bättre är det om man försöker hjälpa dem att förbättra en dålig vana
åt gången, konstaterar Lamminpää.
ANNA NIEMELÄ
Lättare
på kurs
I februari gick det upp ett ljus för
anläggningskoordinatorn Raija Manninen på Fortums teknologicenter. Kläderna
rymdes med nöd och näppe på kroppen och det var inte roligt att gå och köpa nya
kläder. Kilona hade samlats så sakteliga under fem års tid efter en förlossning.
Jag måste alltid köpa kläder av XXXXXL storlek. Jag fick nog i februari och
beslöt att gå ner i vikt, berättar Manninen.
Manninen ringde till en bekant företagshälsovårdare och fick tips om diet och
motion. Hon träffade sin hälsovårdare med ett par veckors mellanrum.
Allra först fick jag kliva upp på vågen. När vikten började gå ner blev
det glesare mellan besöken.
Genom sin arbetsplats kom så Manninen med på en viktväktarkurs på badinrättningen
Caribia i Åbo. Kursen började i mars och fortsatte i maj. Under bägge perioderna
tillbringade de åtta deltagarna tre dagar med olika former av motion i badinrättningen.
Det var där jag tände på stavgång som jag tidigare hade kallat skidåkning
för dementa, skrattar Manninen.
Kursdeltagarna fick Folkpensionsanstaltens sjukdagpenning för dagarna.
Fram till juni har Manninen tappat tio kilo av sin vikt.
Tio till och sedan är jag nöjd, säger hon.
Raija Manninen har minskat sin vikt genom att fundera över vad hon äter och genom att
motionera. Manninen är ingen gottegris så där har hon inte behövt avstå något.
Det avgörande är när det tänder till i ens egen skalle. Man måste vara
beredd att banta,för det är ändå man själv som proppar i sig all maten, säger
Manninen.
Viktväktarkursens deltagare träffas ännu för en uppföljning i november. Då får
man se hur mycket lättare de har blivit.
Löntagaren
21.6.2002 nr 6/02
|