Utbildning, hälsa och matvanor går hand i hand. De högst utbildade äter hälsosammare och är mindre sjuka än de med lägre utbildning i samma ålder. I synnerhet bland kvinnorna märks utbildningen i dieten.

Finländarna får mindre energi än tidigare ur maten, i snitt 2 700—2 800 kcal per dag. Ändå blir människor allt fetare. Allt fler finländare lider av övervikt.

Hushållen använder ungefär 14 procent av sina konsumtionsutgifter på livsmedel, år 1990 var andelen ett par pinnhål högre. Trots det bär man hem mat i större volymer än tidigare. Konflikten här förklaras delvis av att livsmedelspriserna gick ner förra decenniet. Restaurangmaten är ingen stor hit bland finländarna. Av hushållens utgifter går bara cirka fyra procent till mat utanför hemmet.

Kyckling och fettfri mjölk

I finländarnas kylskåp finner man allt oftare färska grönsaker, ost, yoghurt, läskedrycker, kycklingkött och kallskuret av olika slag. Frysarna är fyllda av bär och olika potatisprodukter. Mjölförråden är mindre och inte ens socker går det åt som förr.

Finländarna är fortfarande ett folk av mjölk och potatis. Ändå minskar konsumtionen av bägge stadigt. År 2000 var fettfri mjölk för första gången den mest populära mjölkdrycken bland finländarna.

Konsumtionen av potatis har inte minskat lika kraftigt som när det gäller flytande mjölkprodukter. I stället för kokt potatis ligger det numera ofta en hög med t.ex. vitlökspotatis på tallriken. Potatisen byts också lättare ut mot pasta eller ris.

Totalkonsumtionen av kött har varit oförändrad under de senaste åren. Kallskuret, korv och griskött går bra hem hos finländarna och speciellt väl säljer kyckling. Däremot äter finländarna mindre nötkött än tidigare.

Gröt och rågbröd till heders

Näringsexperterna vill öka andelen kolhydrater och fibrer i den finländska dieten. De önskar att finländarna höll fast vid det traditionella rågbrödet, gröten och potatisen.

Rågbröd och potatis går bäst åt bland finländare över 50 bosatta på landsbygden, i synnerhet i östra Finland. I huvudstadsregionen och västra Finland äter man mera vitt vetebröd och sallader än i det övriga landet. Finländska favoritgrönsaker är morot, tomat, gurka och huvudkål.

Kvinnor äter hälsosammare än män, men på en punkt överträffar männen kvinnorna: karlar i alla åldrar äter oftare rågbröd.

Sallad inget för unga

Ungdomen ger inte bara sina föräldrar utan också näringsexperterna gråa hår. Där de äldre kämpar för att lära sig äta mera hälsosamt struntar unga fullständigt i alla goda råd. I synnerhet ogillar de grönsaker. Bara drygt en fjärdedel av högstadieelverna uppger att de äter grönsaker och frukt varenda dag. Procenttalet är inte mycket bättre bland unga vuxna.

En färsk undersökning visar att en femtedel av ungdomarna har minskat sitt köttätande. Det är i synnerhet kvinnor mellan 15 och 24 som undviker kött och också oftare än andra hoppar över både kyckling och korv.

De unga, som har minskat användningen att kött har, till näringsexperternas glädje och avvikande från sina jämnåriga, gått över till grönsaker och fisk. Mellan fem och sju procent av de finländska ungdomarna uppger sig vara vegetarianer, det visar olika undersökningar.

PIRJO PAJUNEN

  Finländarna väger allt mer, tillsammans bär vi på 16 miljoner kilo för mycket. Det betyder att varannan vuxen är minst lindrigt överviktig medan var sjätte har ordentligt med barlast på vågen.

Folkhälsoinstitutets utredning Finriski visar att viktindexet för i synnerhet män som närmar sig pensionsåldern och unga under 35 år är oroväckande mycket högre än för 15 år sedan. Kilona kommer med åldern, hos män och yngre generationer verkar de samlas i en allt snabbare takt.

Arbetslösa och förtidspensionerade väger i snitt mer än sina jämnåriga. Smalast är de unga utbildade kvinnorna, just de som oroar sig mest över vikten.

Forskarna anser att fetman beror på att arbetet blivit lättare medan den dagliga vardagsmotionen minskat. Allt fler finländare äter mer än de lyckas förbruka på en dag. Arvsfaktorer förklarar ungefär en fjärdedel av skillnaderna mellan fettmängden hos olika människor.

Feta människor anses gemytliga men fetma utgör också en hälsorisk. Särskilt stor är risken att drabbas av diabetes men också hjärt- och kärlsjukdomar och olika ledbesvär drabbar lättare den överviktiga. Forskarna uppskattar att minst 300 000 långtidssjuka i vårt land kunde ha varit friska idag om de hade kontrollerat sin vikt i tid.