
I valets
villervalla
Rösträtten är demokratins grundval.
Valdeltagandet kan ses som ett mått på hur demokratin fungerar. Sjunker valdeltagandet
är det skäl för politikerna att dra öronen åt sig: är det fel på det budskap man
presenterar; är det fel på den politik man presterat.
Att anklaga dem som låter bli att rösta är meningslöst.
Politik är skötsel av gemensamma, samhälleliga angelägenheter. Ett uppdrag som
blivit och fortsättningsvis tycks bli allt mer komplicerat och svåröverskådligt.
Samtidigt pulserar det samhälleliga livet omkring oss allt snabbare. Politiken
medialiseras och internationaliseras, den flyttar in i våra vardagsrum samtidigt som den
blir mer svårgripbar. Det sker ett närmande och fjärmande på samma gång.
"Debatten
pressas till
förenklade frågeställningar"
För att få en tydlig bild av det som
sker omkring oss borde vi väljare sätta oss djupare in i skeenden, få oss till livs
grundligare analyser, bli serverade mer djuplodande debatter, diskutera mera, delta mera.
Verkligheten bjuder på det motsatta. Samhället snuttifieras och förytligas. Medierna
kan inte precis slå sig för bröstet med att de presenterar djupsinnig information. De
är innehållsmässigt mer avhängiga av marknaden än nånsin.
Valrörelsen har komprimerats till en tre veckors kampanj fokuserad på partiledarnas
person. Debatten pressas till förenklade frågeställningar. I den mest komprimerade
formen förutsätts kandidaterna svara ja eller nej på invecklade frågor. Partiernas
budskap presenteras i korta reklamsnuttar mellan tvåloperorna i teve.
I denna villervalla av möten och rollspel förutsätts vi fatta vårt val. Vi borde se
genom kulisserna till de värderingar som bär upp partierna, i förvissning om att det
finns en värdegrund som styr eller åtminstone påverkar partiernas politiska handlande.
De seriösa partierna har ju trots allt intagit rätt stabila positioner på vår
politiska karta. Det finns en erfarenhetsgrund att falla tillbaka på. Den berättar nog
mer om partierna än valrörelsens deklarationer gör.
Så gå nu, gott folk, upp och rösta i varje fall!
HANS JERN
Löntagaren
7.3.2003 nr 2/03
|