Arbetsavtal och kollektivavtal är en klassisk
fallgrop för åtminstone ovana skribenter och översättare. Visst kan en van
översättare också ramla dit, det är så lätt hänt att man läser lite slarvigt och
då blir työehtosopimus (d.v.s. kollektivavtal) så lätt työsopimus. Men den som
känner till arbetsmarknaden märker felläsningen senast då hon eller han läser igenom
vad hon skrev.
Ibland är det en redigerande redaktör som upptäcker fadäsen, ibland går den i
tryck. Någon gång blir det närmast komiskt, som då en av våra dagstidningar i en
FNB-notis berättar om arbetsavtalsförhandlingar inom en bransch och i en notis precis
under denna om kollektivavtalsförhandlingar i en annan bransch. För tydlighetens skull
en upprepning: arbetsavtal ingås mellan arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren. Ett
kollektivavtal ingås mellan arbetsgivar- och arbetstagarförbund och gäller en hel
bransch.
Ordspråk och ordbilder liksom ordlekar gör språket mustigt och färggrant. Däremot
kan det bli veritabla stötestenar och fallgropar för en översättare eller redaktör
som har lite för bråttom. Läser mina kolleger inte igenom vad de skrivit, undrar jag
ibland. Jag vet att det är jäktigt i synnerhet på dagstidningsredaktioner, men
åtminstone vill jag själv inte ha namnet under en artikel som jag inte har läst igenom.
För ett tag sedan läste jag följande en morgon: "XX är egentligen utbildad
kock men för hennes del blev det branschbyte då kockjobben låg under sten." Först
begrep jag ingenting, sedan begrep jag ingenting, men till slut kom jag ihåg att
översätta ordagrant, och då klarnade det: "kokkityöt ovat kiven alla" kan
man säga på finska. På svenska säger vi t.ex. det är svårt att få kockjobb,
kockjobben sitter hårt åt, det är brist på kockjobb. En hederlig gammaldags
korrekturläsare hade rättat till detta!
På svenska brukar vi också tala om att någon jobbar på produktionssidan, på
fabriksgolvet etc. Inte att hon har "jobb i produktionsändan".
Ni har säkert märkt att det drar ihop sig till val. Ett relativt nytt ord i detta
sammanhang är knäckfråga. Jag letade på webben och det är det gängse i Sverige,
både då det gäller politik och arbetsmarknad. Ett exempel löd "alla fyra
framhåller arbetstiden som en knäckfråga
" och gällde avtalsförhandlingar i
Sverige. Jag letade också efter exempel på tröskelfråga, det som de allra flesta av
oss skulle använda. Jag hittade ett exempel i svenska texter och den texten
handlade om president Mauno Koivisto.
Kom ihåg att var och en av oss har precis lika mycket makt söndagen den 16 mars. Och
att det är hundra procent av makten som då delas ut. Kom ihåg att gå upp och rösta!
Du vill väl inte att någon annan väljer riksdagsledamot för dig?
NANCY LÖKFORS