Gräv där du står, lär Sven Lindqvist.
Jag lyder.
Men hur djupt skall jag gräva?
Tills jag ryms in hel och hållen, då?
Stående? Eller tilltufsad och hopskruttad?
Hel eller styckad? Giljotinerad? Balsamerad?
Tills jag är osynlig för fienden?
Vore det inte behändigare med en urna?
Skall jag begravas stående, sittande,
   liggande?
Gräv där du ligger — låter det riktigt
   klokt?
Äntligen, gropen är grävd och befunnen
   djup och bred nog.
Stig in. Ta plats.
Får jag besvära med att skyffla en aning.
Vad skall det stå på stenen, då?
Här vilar Andersson, vikt hundra, 183 lång.
Varje mänska är värd en sång?
Trodde han kunde ändra på världens gång.
Misstog sig gruvligt gång på gång.
Som vi vet gick det helt tvärtom.

CLAES ANDERSSON