John Monks,
58, som blir Europas fackliga ledare i slutet av maj, säger att hans stora mål, i
själva verket ett personligt "måste", är att kunna hjälpa sina
östeuropeiska bröder och systrar att bygga egna fackförbund. Här behövs det både
pengar och annan hjälp och han önskar att EFS är inne på samma linje som han.
John Monks, brittisk fackledare som i tiderna utbildade sig i ekonomisk
historia, torde väljas till ny generalsekreterare för Europas fackliga samorganisation
EFS vid kongressen i maj. Sina internationella sporrar har han skaffat inom Fria
fackföreningsinternatio-
nalen FFI och EFS. Monks valdes till generalsekreterare för brittiska TUC 1993.
Och när vi talar om Europa så frågar jag bara: vilken annan fackledare från
väst har tillbringat sommaren i Utsjoki, såsom jag och min familj gjorde förra
sommaren, frågar Finlandsvännen Monks retoriskt.
Kritisk mot USA
En annan utmaning för EFS blivande generalsekreterare blir att leda EU-länderna i
strid mot USA:s konservativa projekt, som under de senaste tjugo åren har satt spår i
ekonomin och nu börjar få också aggressiva militära former. Det brittiska facket
motsatte sig ett krig mot Irak som inte hade FN:s mandat.
USA har inte alltid fel men EU är en stor ekonomisk maktfaktor som borde få
hålla fast åtminstone vid sin egen mera utvecklade samhällsmodell. Att bevara den s.k.
europeiska modellen är också ett av EFS:s centrala mål, förklarar Monks.
Han värdesätter högt den nordiska välfärdsmodellen som han givetvis betraktar ur
sitt eget perspektiv.
Vi beundrar organisationsgraden i Norden och den nordiska inkomstpolitiken. Men
visst finns det utvecklade välfärdsstater också annorstädes i dag; Nederländerna,
Belgien, Tyskland och Frankrike. Det är bara vi här i Storbritannien som har
amerikaniserats de senaste decennierna och därför hamnat på efterkälken, sörjer
Monks.
Olika åsikter om grundrättigheterna
EFS viktigaste krav på EU:s framtidsdebatt är att få arbetarnas grundrättigheter
inskrivna i det nya grundfördraget. Monks är orolig för hur det går med de
allmäneuropeiska fackliga rättigheterna.
Vi får nog med de mänskliga rättigheterna men arbetarnas övernationella
strejkrättighet är en hårdare nöt. Jag skäms att medge det men min egen regering
motsätter sig det, liksom Italiens och Spaniens regeringar. De vill alla frånta EFS
rätten att organisera övernationella strejker, de menar att strejkrätten bör förbli
nationell.
Det är egentligen mest svenskarna som driver frågan om rätten att organisera
övernationella strejk, de andra gömmer sig bakom Tony Blairs rygg, hävdar Monks.
Inga murar runt Europa
Den blivande generalsekreteraren är inte särskilt orolig över arbetskraftens fria
rörlighet i och med expansionen österut. Han menar att det inte finns något problem
här.
På bygget ett par hundra meter härifrån är en stor del av jobbarna
östeuropéer, inte bara från kandidatländerna utan från Ryssland och Ukraina. Det är
vanligt i byggnads- och restaurangbranscherna överallt i London. De här arbetarna utför
ett viktigt arbete; de ersätter bl.a. irländarna som inte längre vill lämna sitt eget
allt mer välmående land.
Monks menar att gästarbetarna är viktiga i Europa redan för att den egna
befolkningen blir allt äldre.
Vi förde samma diskussion redan när det fattiga Spanien sökte medlemskap i
EU. Sedermera har EU fört Spanien och Portugal närmare varandra. Det har varit en
förmån för EU att få idka handel med ett allt rikare Spanien.
I inga händelser får vi bygga en fästning runt Västeuropa, vi kan bara
hälsa invandrarna välkomna och försöka organisera dem fackligt. Men de fördomar
socialismen lämnade efter sig kommer inte att göra det lätt, suckar Monks.
En försiktig general
John Monks har avancerat lugnt och stadigt i den fackliga organisationsvärlden. Ännu
i början av 1990-talet beskyllde skandalpressen facket för att vara en
"kommenderande, gapande dinosaurier". Den lugne Monks från staden Manschester
gav facket ett nytt ansikte.
Monks gillar musik och bänkidrott, som manchesterbo är han givetvis fotbollsfan.
Monks är också en ivrig vandrare vilket syns i hans pojkaktiga utseende.
EEVA LENNON
London
Översättning: ASTRID NIKULA