– Stengolvet är besvärligt att hålla rent men inte skulle jag ge några minuspoäng för det, säger städaren Hilda Korhonen och drar ett tag med den fuktiga moppen över det skrovliga gråbeige golvet i matsalen.

Ljuset faller in genom de branta takfönstren i den gulmålade, vinkelbyggda träbyggnad där Svenska skolan i Hyvinge verkar sedan ifjol. Fantasin kittlas av stora insektmobiler som virvlar runt i taket. Allt är ultramodernt och öppet. Klassrummen har glasväggar mot korridoren.

– En riktig skola, ingen byskola som den gamla, konstaterar Korhonen som städade det gamla, nästan 100-åriga skolhuset i sju år. I dag är hon deltidspensionär men långtidsvikarie för skolans ordinarie städare.

Men fick Korhonen få rumstera fritt skulle t.ex. skohyllorna med 57 par tossor placeras så städaren slapp dra ut hyllorna för att komma åt sand och lera. Tröskeln till köket är alltför hög för kärror, det vet hon som matutdelare.

Kroppen tar stryk

Hilda Korhonen städar klassrummen på morgonen eller eftermiddagen. Efter att ha stått och gått åtta timmar i sträck promenerar hon numera ogärna hem. Städjobbet har också slitit på korsryggen.

– Det är gymnastik nog för hela kroppen, ler hon och vrider moppen för att komma åt soporna under pulpeterna. Plastgolvet är lättstädat men stolarna ska lyftas upp och ned. Eleverna i de högre klasserna gör halva jobbet, där behöver städaren endast lyfta ned dem igen vid de stilrena pulpeterna.

– Jag trivs så bra här. Andan är enormt god, säger Hilda Korhonen som gav upp försöket att lära sig svenska. Kommunikationen löper väl på finska då de flesta elever kommer från tvåspråkiga hem. Också helt finskspråkiga elever tas in efter språktest. Ofta har de språkbadat i dagis och förskolan som är inrymda i skolhuset.

Trägolvet i gymnastiksalen lyser blankt. Scenen höjs ett par meter då det blir vårfestdags. I väggen gapar ett hål, som får KAT:s huvudförtroendeman Mauri Myllymäki och arbetarskyddsfullmäktig Ismo Laatta att reagera.

– En demonstrativ benspark, svarar rektor Jerker Sandström som fungerar som stolt ciceron. Han är en nöjd man, elevantalet pekar uppåt och den nya skolan utnyttjas flitigt, också för elevklubbar och svensk vuxenverksamhet kvällstid.

– Vi är den glimmande pärlan i Hyvinge, konstaterar Sandström, rättframt på karlebyvis.

Städpionjär

Svenska skolan är byggd med medel från Folkhälsan plus fyra fonder. Staden hyr skolsidan medan Folkhälsan står för dagis.

– Då det inte var stadens byggprojekt hade vi ingen insikt i materialval och planering, konstaterar Myllymäki och Laattaa. Några större missar hittar de inte, förutom golvet i matsalen.

Som en av de första i landet har Hyvinge stad gjort en riskkartläggning av städarnas jobb. Kemikalier, ergonomi, stegar, halk- och elrisker samt städning av utrymmen där bakterier och virus frodas skärskådades. Kartläggningen resulterade konkret i bl.a. utbildning i trafikvett, handhygien och räddning. Över 20 procent av arbetsolycksfallen sker i trafiken medan kostnadsverkan uppgår till hälften av de totala.

De konditionsfrämjande Aslakkurserna är högpopulära. Städarna jobb har t.ex. videofilmats och en fysioterapeut ger råd om rätt ergonomi.

– Städjobbet är slitsamt och sjukfrånvaron bland den högsta i staden: 8,18 procent mot 4,35 totalt. Ändå jobbar städarna i team och täcker upp för varandra. Det är svårt att få vikarier. hellre jobbar man på så bördan på de andra inte blir alltför tung, säger Laatta och påpekar att medelåldern hos de knappt 100 städarna närmar sig de femtio.

Städdimensioneringen på 80-talet ökade stressen. Att hålla samma nivå som tidigare blev omöjligt. Dagens maskiner, medel, utbildning och arbetsmetoder får dock med beröm godkänt av Laatta.

Resultatlön

Städarna var den personalgrupp som fick ta mest stryk under lågkonjunkturen på 90-talet. Vart femte jobb försvann då visstidsanställda och vikarier sades upp. Hyvinge satsade dock på städmetoder och resultatlön, berättar huvudförtroendeman Myllymäki.

– Nyttan är ömsesidig Arbetsgivaren ville öka kostnadseffektiviteten. Kriterierna för resultatlönen är ekonomiskt resultat, kundfeedback och teamtäthet. I snitt får städarna 173 euro i året, i proportion till antalet arbetstimmar. Maximi ligger något under 400 euro.

Röster har höjts för att pengarna skulle satsas på mera personal. Myllymäki konstaterar krasst att bristen på vikarier inneburit att de lågavlönade städarna — utgångslönen är 1 274 euro i månaden — tvingats göra samma jobb, utan resultatlön. Städarna är pilotgrupp då Hyvinge börjar tillämpa JOPI för en arbetsvärdering.

Hyvinge stad satsar för övrigt också på säkerhet i stort. Staden har ansökt om medlemskap i "Safe Community", under WHO:s beskydd.

– Säkerheten ska vara heltäckande, på jobbet, hemma, på fritiden. Omkring 70 kommuner runtom i världen är s.k. säkerhetskommuner. Under försommaren klarnar det om vi blir den första i Finland, berättar Ismo Laatta.

INGEGERD EKSTRAND

  Städchef Merja Tigerstedt och städarbetsledarna Tuija Soili och Leila Virmala är nöjda över att riskkartläggningen gav dem ett bra verktyg för att förbättra Hyvingestädarnas arbetarskydd. De har föreläst om sitt system på arbetarskyddsdistriktets kurser och fått god respons.

– Konkreta åtgärder har gjorts och görs. Närmast ordnar vi en kurs i elsäkerhet samt ser till att städarna får arbetsskor vart tredje år, säger Tigerstedt och påpekar att reglerbarna, lätta och effektiva redskap och ergonomi för långt redan de.

Trion tycker att vi alla kan hjälpa till att underlätta städarnas arbete genom att bl.a.:

– Placera möblerna så städningen löper

– Håll golvet tomt

– Knippa ihop dator- m.fl. ledningar i stället för att ha ett råttbo på golvet

– Låt inte papperstravarna ta över arbetsbordet helt

– Undvik att släpa mattor, dukar, dammsamlande småprylar och många krukväxter till jobbet

– Använd papperskorgen!

Kemikalieångor plågar städare då ventilationen slås av

  Städare som svabbar golvet medan förbipasserande hoppar hage över vattenpölarna hör gårdagen till. I dag är det torrt eller lätt fuktigt som gäller. Själva städjobbet har blivit allt mer professionellt i takt med att nya arbetsmetoder tagits i bruk.

Sparsamhetsivern har glesat ut städturerna. Arbetarskyddsingenjör Tuula Muinonen på Nylands arbetarskyddsdistrikt menar att arbetsplatserna sparar från fel ända.

– Städas kontor och annat mera sällan blir inomhusluften sämre och människor får olika symptom. Dessutom förstörs ytorna snabbare, att byta golvytor är inte billigt, påpekar hon.

Glesare städturer och stram dimensionering kan leda till en konflikt för städarna. Det är omöjligt att uppnå ett så bra resultat som kunden betalat för. Muinonen ger rådet att diskutera med arbetsgivaren vilken städnivå som önskas. Den städansvarige bör ge klara direktiv om hur det ska städas, hur ofta, om prioriteringar, om redskap, dosering och arbetarskydd samt se till att arbetstagaren hinner med allt under den tid hon förfogar över.

– Kraven får inte vara så höga att städaren är halvdöd då hon eller han kommer hem. Redan nu är arbetstakten ofta så uppskruvad att en städare bör ha toppkondition för att orka, säger Muinonen som liknar städjobbet vid ett ackordarbete — utan ackordlön. Ett skräckexempel utgör fartygsstädarnas jobb: att under några korta timmar städa hela fartyget.

Dosering och ventilation

Mindre vattenskvalp har också minskat mängden kemikalier. I dag används starka kemikalier i huvudsak vid storstädning och städning av toaletter.

– Dosera rätt och se till att det finns information om brukssäkerhet i varje städskrubb, påminner Muinonen.

Ett kardinalfel är att ventilationen ofta stängs av då arbetsdagen är slut. Kvällsstädarna som vaxar golven tvingas arbeta omgivna av kemikalieångor och dammpartiklar.

– Avtala med arbetsgivaren om att ventilationen hålls igång medan det städas, råder Muinonen och varnar för andningsproblem.

Nylands arbetarskyddsdistrikt har under några år kartlagt och övervakat städfirmor och städningen inom den offentliga sektorn bl.a. genom besök på ort och ställe. Det framgick bl.a. att de större företagen var mera måna om att utbilda städarna och hålla dem kvar som heltidsanställda.

Sociala utrymmen med tvättmöjligheter och rejäla städskrubbar är ett baskrav. Muinonen berättar det fortfarande händer att städaren sonika vänder ämbaret upp och ned och äter sin medhavda matsäck i städskrubben.

– Då städning ges över till städfirmor är det viktigt att få informationen att fungera mellan företaget som städas, städfirman och städaren, framhåller Muinonen.

Hon understryker att städarna bör ges möjlighet att arbetstider och utveckla sitt arbete.

– Arbetet ska planeras enligt städarens resurser, inte tvärtom.

Axlar och ben tar stryk

Trots att städtekniken gått framåt finns inbyggda problem i jobbet. Tunga maskiner för golvstädning, avsaknad av hjälpmedel för transport av avfallssäckar, felaktiga grepp och trösklar som enträget står emot maskinförflyttning plus ständigt stående ger städarna problem i stöd- och rörelseorganen.

– Mycket kan göras, t.ex. finns det mobila tröskelramper som följer med städvagnen och placeras ut vid behov. Städarna bör se till att använda hjälpmedel vid lyft av avfallssäckar, inte lura sig själva med att de sparar tid om de bär dem, påpekar Muinonen.

Något hon alltid tittar extra på är städarnas arbetsskor. Uttjänta dansskor kan få städarna på fall, även om risken för arbetsolyckor är rätt liten i branschen.

– Inte i ett enda kollektivavtal påförs arbetsgivaren skyldighet att skaffa arbetsskor. Fiffiga arbetsgivare gör så ändå. Om det föreligger risk för att föremål ramlar ned på fötterna eller att stiga på spikar är arbetsgivaren skyldig att införskaffa säkerhetsskor. Skorna ska stöda foten, inte vara hala och absolut inte träskor utan vristrem, framhåller Muinonen och tillägger att det ju ligger likaväl i arbetsgivarens intressen att städarna inte hamnar på sjukledighet.

Det är arbetsgivarens sak att se till att arbetskläderna i skick. Kvalitet lönar sig, undvik material som inte andas.