Löner och bonus

  Prestationslöner av olika slag blir allt vanligare i vårt samhälle. Nu talar jag alltså inte om provisionslön, där en anställd i t.ex. en bilfirma har en grundlön och sedan får provision enligt hur många bilar han (eller ibland hon) lyckas sälja. Prestationslönerna är olika former av bonus. Ibland få hela personalen lite extra pengar till jul för att resultatet är över förväntan. Ibland kanske alla får en extra semestervecka av samma orsak.

Tyvärr har jag en känsla av att bonuslönerna också används som en ny morot och piska samtidigt. Grundlönerna hålls så låga de kan vara enligt avtal — sedan måste personalen — som det heter i Sverige — "arbeta häcken av sig" för att få åtminstone en liten slant till.

Språkligt kommer vi snart att stå inför en djungel av nya ord som enkelt kan beskrivas som prestationslönesystem eller bonuslönesystem. Under en enda arbetsvecka har jag fått två förfrågningar om ord som gäller detta. FackTerm — arbetsmarknadens svenska språknämnd — beslutade på sitt förra möte att vi medvetet ska börja samla på ord som gäller detta ämne och se vad vi kan hitta för motsvarigheter i Sverige.

En person som ringde upp mig hade att kämpa med ord som pikatulospalkkio och Palkitseminen on taitolaji. Vi kom fram till att han som allmänt begrepp kunde tala om belönande lönesystem. Pikatulospalkkio var en sak för sig — det var inte en premie eller ett arvode för snabbt utfört arbete, utan ett arvode som betalas genast då jobbet är klart, utan extra byråkratiska krumbukter. Det är förmännen som ska försöka vara så rättvisa i bedömningen som möjligt, en verklig konst! Har ni fler ord på förslag, så skicka dem gärna till oss — både svenska och finska termer duger! Adress: nancy.lokfors@pamliitto.fi.

FackTerm diskuterade också ett annat tråkigt arbetsmarknadsfenomen, de allt vanligare visstidsanställningarna och då uttryckligen upprepade visstidsanställningar. Ketjuuttaminen talar finnarna om. Vi rekommenderar att vi på svenska använder länkade visstidsanställningar, en länk av visstidsanställningar. Som vi vet utgörs en kedja av många länkar.

Radion diskuterade för ett tag sedan språkriktighet och om det nu är så viktigt att vi uttrycker oss korrekt. Lyssnarna fick ringa in. En del ondgjorde sig över att folk säger tjugohundratre och andra över att de säger tvåtusentre om detta år. En dam ringde in och tyckte att de som gör svenska annonser för butiker kunde anlita någon som kan svenska. Hon hade stött på "tomater utan ståndpunkt". Lyckligtvis var det en tvåspråkig annons så hon insåg att det gällde "kannaton tomaatti". Någon hade använt ordboken och tagit första ordet. Inte för att jag vet vad kannaton tomaatti är för tomat. Kanske en utan kvist. Terttutomaatti heter på svenska kvisttomat — ni vet dessa välsmakande röda frukter som hänger kvar på kvisten i sin lilla ask.

Det är länge sedan en annons om sparrissoppa (parsakeitto) i en finsk ortstidning översatts till säästöriisikeitto. Det är mer lag än undantag att annonser görs på finska och sedan översätts.

Det samma gäller broschyrer. Men snart får vi en broschyr som är skriven på svenska för oss finlandssvenskar. Svenska Finlands folktings broschyr "Vet du att…" om den nya språklagen delas ut tillsammans med FPA-bladet under andra hälften av november. Den sänds till alla hem med minst en svenskregistrerad person. Läs den, spara den och utnyttja dina rättigheter som svenskspråkig!