"FFC på din sida" förkunnade banderollen bakom ordförande Christian Bäcklund som hälsade hundratalet FFC-are välkomna till Svenska sekretariatets 80-årsjubileum på Murikkainstitutet.

– De 36 000 finlandssvenska medlemmarna kan känna sig trygga, sade Bäcklund med hänvisning till att FFC:s ordförande Lauri Ihalainens löfte att stärka sekretariatet och se till att de svenskspråkiga medlemmarnas rätt att få information på modersmålet fungerar.

Bäcklund karakteriserade Löntagaren som en trygg och god ryggrad, lyfte fram Kiljavas svenska kurser och dess nordiska sommarskola. Regionkontoret på Åland gav han epitetet "ett måste" för facklig verksamhet i öriket.

Festtalaren Marjaana Valkonen, chef för FFC:s internationella avdelning, betecknade den av Christina Nordgren-Siivonen skrivna historiken som en kulturgärning och efterlyste ett finskt sammandrag.

– Svenska sekretariatet har haft stor betydelse för centralorganisationens verksamhet och byggt broar till den nordiska fackföreningsrörelsen, sade Valkonen och påpekade att sekretariatet var den plats där K.A. Fagerholm växte för sina framtida uppgifter.

Tag vara på historien

Den finlandssvenska fackföreningsrörelsen är full av färgstarka, mångsidiga personligheter som förtjänar en plats i historien, underströk Christina Nordgren-Siivonen. Hon hoppades att historiken "Annorlunda men ändå lika" blir ett slags vem och vad.

Historiken berättar om den karga verklighet där bruk som Billnäs, Fiskars och Högfors förbjöd sina arbetare att ansluta sig till arbetar- och fackföreningsrörelsen med hot om avsked. Den berättar om fortfarande existerande svenska språköar, om politisk och facklig splittring där finlandssvenskarna alltid drabbades hårt.

– Ibland var det kärvt, som då svenska sekretariatet vände sig till folkförsörjningen år 1946 och anhöll om ett par nya skodon till organisatorn Runar Gustafsson som på resa i stan och på landet gått mycket, sade hon och uppmanade fackavdelningarna att gräva där de står och skriva sin egen historia.

Historiken kan beställas från FFC/Riitta Kulmala, tfn (09) 7721 423 för 10 euro.

Nya språklagen och facket

Den nya språklagen ålägger myndigheter att betjäna på både finska och svenska, bl.a. i intern och extern skyltning. På Internet ska den centrala informationen finnas också på svenska, påpekade Folktingets sekreterare Erik Mickwitz.

– Betydelsen för facket är tudelad. Dels bör förbunden se över sin svenska verksamhet — attitydfostran är viktig också för fackets egna funktionärer. Dels kan facket, närmast förtroendemännen, stöda medlemmarna om de har bekymmer med myndigheterna, sade han.

  Helsvenska arbetsplatser, språköar, finns än i dag. Merparten finlandssvenskar jobbar dock i tvåspråkiga eller helfinska miljöer.

– Jag är väl "kopplerska", skrattar metallarbetare Gunilla Ström efter att förgäves försökt hitta en svensk benämning på sitt jobb som "kytkijä" på KCI Motors i Ekenäs. Arbetskamraten Marika Schön är också hon "kytkijä" och jobbar vid "ahtokone". Bindningsmaskin, tippar metallarduon.

Sin utbildning har duon fått på finska och därför sitter arbetstermerna bäst på det språket. På jobbet talar de dock mest svenska, sitt modersmål. Också utanför arbetet är det svenskan som gäller i Ekenäs där 87 procent av invånarna är svenskspråkiga.

- Finskan lärde vi oss i grundskolan. På jobbet har vi sedan fått lära oss lite mera finska i praktiken, säger de två med en mun.

Gunilla Ström är huvudförtroendeman, Marika Schön är vice förtroendeman och sekreterare för fackavdelningen. Av de cirkulär och infobrev hon sänder ut går ungefär ett av sex på finska.

– Fackavdelningens möten går på svenska medan våra lokala förhandlingar går på bägge språk. Med företagsledningen på moderbolaget i Hyvinge är det bara finska som gäller. Utan finskan är vi helt utestängda, konstaterar Ström.

Översätta, översätta

Metalls avtal finns på bägge språk men största delen av informationen från förbundet kommer på finska. Svensk information kommer senare, om den kommer.

Som huvudförtroendeman får Gunilla Ström sätta ner en hel del tid om informationen finns tillgänglig endast på finska.

– Först gäller det att översätta för sig själv, sedan för andra, konstaterar hon.

– Kursinformation, några svenska sidor i Ahjo och så Löntagaren, det är det vi får på svenska från facket, räknar Schön upp.

KCI-arna är mitt uppe i samarbetsförhandlingar som går på bägge språk. Pappren finns dock endast på finska.

Koncernchefen har meddelat att vinsten inte är tillräcklig i deras enhet. I offentligheten har han gått ut med att fabriken ska läggas ned. Den 29 oktober vet personalen hur det går. Går det riktigt illa resulterar det i ytterligare 23 arbetslösa metallare i Ekenäs.

– I vår bransch finns absolut inget på orten. Där finns inte mycket arbete överlag, konstaterar duon dystert.

Avtal på svenska underlättar

Dorita Sjöholm jobbar i kassan på K-Market Aleksi i Lovisa, en del av det tvåspråkiga östnyländska handelslaget OSLA.

– Jag betjänar kunderna på både finska och svenska. Med arbetskamraterna blir det nog mest att tala svenska, konstaterar Sjöholm som är huvudförtroendeman för de omkring 250 PAM:arna i företaget. Informationen från förbundet går mest på finska men det som anses viktigt nog, översätts till svenska.

– Ett plus är att vi har avtal på bägge språk. Visst är det lättare för mig som förtroendeman att besvara medlemmarnas frågor på deras eget språk, även om det ibland kan bli att fundera lite över de svenska termerna, säger hon.

INGEGERD EKSTRAND