De finländska löntagarcentralerna är bekymrade över hur det går med det finländska arbetspensionsskyddet när EU:s nya grundlag träder i kraft. I anslutningsavtalet fick Finland rätt att sköta det lagstadgade arbetspensionsskyddet också via privata arbetspensionsföretag som verkar endast i vårt land. FFC, FTFC och Akava betonar att denna särrättighet i anslutningsavtalet bör konstateras när regeringskonferensen definierar det finländska avtalets status i förhållande till grundlagen. Det är en förutsättning för att den finländska socialskyddsmodellen och medborgarnas förtroende ska kunna bevaras.

Löntagarorganisationerna betraktar utkastet till ny grundlag för EU som en acceptabel kompromiss. Organisationerna tror att grundlagen förenklar och förtydligar unionens verksamhet och ökar öppenheten. På denna grund blir det också lättare att agera när EU expanderar nästa år. Organisationerna välkomna att grundlagen erkänner arbetsmarknadsorganisationerna roll i EU.

FFC, FTFC och Akava menar att utkastet också innefattar väsentliga frågor för löntagarna som ännu kräver förbättring. Organisationerna stöder den finska regeringens arbete för att trygga jämlikheten mellan EU:s medlemsländer, bl.a. regeringens krav på att alla medlemsländer har en egen ledamot i kommissionen.

Löntagarorganisationerna har överlämnat ett gemensamt utlåtande om grundlagsutkastet till statsminister Matti Vanhanen.

Enighetskravet problematiskt

Ett av de största problemen är att man inte vill omfatta nyckelområden såsom beskattning och arbetslivsfrågor i stadgandena om majoritetsbeslut. Organisationerna befarar att kravet på enighet lätt kan lamslå unionens verksamhet och ytterligare bidra till att den europeiska skattekonkurrensen ökar. När unionen växer är det ännu viktigare att skapa miniminivåer som kan hindra en snedvridning av konkurrensen också när det gäller arbetslivsfrågor.

Löntagarorganisationerna i Finland, såväl som i andra europeiska länder, har betonat vikten av att den ekonomiska politiken samordnas allt effektivare p.g.a. den gemensamma penningpolitiken och valutan. FFC, FTFC och Akava anser att regeringskonferensen borde sträva efter att samordna den ekonomiska politiken ännu mer än vad som föreslås i utkastet. Också den ekonomiska tillväxten och sysselsättningspolitiken borde beaktas i unionens ekonomiskpolitiska målsättningar. Organisationerna föreslår också att Europeiska Centralbanken får ett rådgivande organ, bestående av arbetsmarknadsparterna.

Gränsöverskridande fackliga rättigheter

FFC, FTFC och Akava anser det viktigt att avtalet om grundläggande rättigheter fogas som en bindande del till grundlagen. På så sätt definieras EU-medborgarnas och löntagarnas rättigheter vidare och mer specifikt. Organisationerna konstaterar emellertid att avtalet fortfarande innehåller onödiga begränsningar, bl.a. när det gäller arbetslivet och hälsovården och inte heller grundlagsutkastet erkänner fackliga rättigheter över landsgränserna.

Löntagarorganisationerna menar att grundlagen borde ge de ytterst glest bebodda områdena i Finland en bestående särställning i förhållande till bl.a. strukturfonderna. Förhållandena i avfolkningsbygderna är fullt jämförbara med t.ex. avlägsna öar i vissa medlemsländer som nu föreslås få en särställning i grundlagen, påpekar organisationerna.

Pensionsskyddet ingen handelsvara

Det finländska arbetspensionssystemet fick särställning i det avtal som stadgade om Finlands anslutning till EU. Enligt avtalet tillämpas inte EU:s livförsäkringsdirektiv på APL-försäkringarna. Undantaget har fastställts genom en bestämmelse i direktivet som skyddar de finländska APL-inrättningarna från konkurrens av utländska bolag. Den som vill in på den finländska arbetspensionsmarknaden får lov att grunda ett företag i Finland.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har redan satt in Finlands regering i problematiken och föreslagit att undantaget beträffande det finländska arbetspensionssystemet skrivs in i EU:s nya grundlag.

Det är meningen att allmännyttiga tjänster såsom det finländska pensionsskyddet ska lämnas utanför EU:s konkurrensregler. Det föreligger emellertid risk för att de allmännyttiga tjänsterna anses strida mot den fria konkurrensen. Om det uppstår en konflikt löses den sannolikt i EG-domstolen. Det är ovisst hur domstolen förhåller sig i saken. Därför vill man eliminera risken genom att få särställningen inskriven i grundlagen.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA