Statistikcentralens folkräkning visar att knappt 60 000 människor förtjänar sin lön på städning. Privata fastighetsservicebolag sysselsätter över hälften av dem, den offentliga sektorn en tredjedel och industrin i huvudsak resten.

Trenden i städbranschen går mot den privata sidan. Staten har så gott som helt avstått från att avlöna städpersonal, inom kommunerna har städarna minskat från 17 000 i slutet av 90-talet till 14 500.

Under samma tid har de som arbetar för privata städfirmor ökat med en femtedel.

Ett normalt liv och leverne förutsätter ett visst mått av snygghet och renhet, hemma såväl som på olika arbetsplatser. Ändå värderas städarens yrke sedan urminnes tider mycket lågt på skalan. I städarens lönekuvert har attityden alltid märkts. Under de senaste åren har städaryrket svartmålats ännu mer av att städkvaliteten har minskat på grund av städfirmornas hänsynslösa priskonkurrens och ökande utnyttjande av korttidsanställda.

Enligt en undersökning som forskare Merja Kauhanen vid Löntagarnas forskningsanstalt offentliggjorde i våras är varannan av städfirmornas arbetare engagerad för bara korta snuttar i taget. Deltidsjobben drabbar främst kvinnor och unga. Två av tre städare saknade utbildning för jobbet vilket är klart vanligare här än i andra serviceyrken.

Magisterskurande

En arbetskraftsundersökning från Statistikcentralen som kan dateras ett par år tillbaka visar att var tredje deltidsanställd gör halva dagar för att det inte finns heltidsjobb. Inom städbranschen är detta orsaken ännu oftare. Samtida studier är den allra vanligaste orsaken till att deltidsstädjobb. I en dell universitetsstäder brukar man kalla sådana städare magisterstädare.

Nästan varannan deltidsarbetande städare arbetar mindre än tjugo timmar i veckan. Inom handeln jobbar bara drygt var fjärde arbetstagare så lite och i restaurangbranschen lite fler än var tredje.

De städare som gör sina arbetssnuttar i skift klagar inte. Nästan varannan får utföra sitt jobb dagtid. För en tredjedel finns det bara kvällsjobb och en fjärdedel utför sitt jobb ensam under veckosluten. Femdagarsvecka erbjuds knappt häften.

Inom servicebranschen är snuttstädarna de som är minst tillfreds med jobbet. Varannan upplever jobbet som fysiskt tungt och stressande men menar ändå att de psykiskt kommer rätt lätt undan. Snuttstädarens jobb är klart mer monotont och möjligheterna att påverka arbetsuppgifterna eller utvecklas i jobbet är mindre än i andra serviceyrken.

Månadslönen 600 euro

Snuttstädaren får i snitt 600 euro i månaden i lön. Bara fyra procent förtjänar mer än tusen euro. Månadsinkomster på mindre än 500 euro är dubbelt vanligare i städjobb än i butiksjobb.

Fastighetsservicebolagen betalar sina heltidsanställda månadslöner på cirka 1 300 euro. I kommunerna är lönen cirka hundra euro högre.

Var femte snuttstädare har två jobb. Två av tre är tvungna att söka andra inkomstkällor, i allmänhet boende- och studiestöd, jämkad dagpenning och utkomststöd.

Städandet upplevs som ett första och ett genomgångsyrke. En deltidsstädare stannar kvar i jobbet drygt tre år i snitt. Varannan deltidsstädare har inte arbetat ens ett år.

I Merja Kauhanens utredning ville bara var femte snuttjobbare hellre jobba heltid. Motsvarande tal för handel och restaurang var fler än hälften.

Buffert nödvändig

Kauhanen efterlyste orsaker till snuttjobben också av städfirmorna. Förfrågan visade att de viktigaste orsakerna till att anställda folk på deltid var att arbetskraftsbehovet varierar dagligen, varje vecka och per säsong och är anhängigt av beställarnas behov. Var tredje snuttstädare hade själv valt att arbeta deltid, enligt arbetsgivarna. I handeln och restaurangbranschen är det däremot bara 15 procent som har valt deltiden frivilligt.

Orsaker som höga arbetskraftskostnader, bättre produktivitet och konkurrenskraft driver städarbetsgivarna att anställa folk på deltid i mindre utsträckning än vad handelsmän och krögare eller arbetsgivare överlag gör.

Inom städbolagen tror man däremot mer än i andra serviceyrken att deltidsanställda arbetar effektivare än heltidsanställda. Men man klagar över att snuttengagemangen ökar arbetskrafts- och administrationskostnaderna.

EERO KOSONEN
Översättning: ASTRID NIKULA

  Företrädare för kapitalet talar om bl.a. städningen som lågproduktivitetsbransch. Men för kapitalet är städningen en bransch med god lönsamhet. Kapitalinvesteringar i städning gav ifjol en bättre avkastning än kapital som investerats i Nokia. I städbranschjätten Engel fick ägarna en klart bättre avkastning än i mobiltelefonjätten. En avkastning på nästan 40 procent anses inte oäven.